Psykologi & personlig utveckling: Så växer du som människa

De flesta människor strävar efter att växa som person på något sätt och ser sin egen beslutsprocess i det ljuset. Vi försöker lära av våra erfarenheter och kontinuerligt förbättra oss själva. Ur ett psykologiskt perspektiv hänger den personliga utvecklingen samman med flera andra aspekter av medvetandet – bland annat personlighet, situationella och emotionella faktorer samt, i slutändan, självacceptans och en hälsosam syn på andra människor.

Vad är personlig utveckling?

Personlig utveckling är en persons strävan att bättre förstå sig själv, acceptera sig själv och maximera sin potential. Utvecklingen sker främst på en personlig eller psykologisk nivå, men får konsekvenser för många andra områden i livet.

En lat person kan till exempel vara lat av många olika skäl. Att växa som person skulle i det fallet innebära att acceptera den negativa egenskapen och förstå orsakerna bakom den – vilket i sin tur leder till en mer positiv inställning till arbete och ansvar.

Interpersonell utveckling och moral

Att växa som person innebär också att växa i relation till andra. Sättet vi ser på världen och på oss själva påverkar nämligen hur vi behandlar och samspelar med våra medmänniskor.

En lat person kan exempelvis vara lat för att hen vill slippa ta ansvar, och att vägra använda sina talanger och förmågor kan påverka omgivningen negativt. Enligt psykologin kan människor dessutom utveckla sin moraliska förmåga att resonera över tid.

Personlig utveckling och lycka

Inom humanistisk psykologi ligger fokus på de positiva sidorna hos människan och på hur vi förändras i jakten på vårt sanna jag. Humanistiska psykologer menar att människor kan växa både personligt och interpersonellt, lära sig nya livskunskaper och – enligt Association for Humanistic Psychology – "förbättra sin livskvalitet".

Moralisk utveckling

Jean Piaget, en av psykologins tidiga teoretiker, menade att barn utvecklar moral genom att samspela med andra människor. När barn leker tillsammans mognar deras moraliska sinne, och det fortsätter att utvecklas med åldern. Lawrence Kohlberg byggde vidare på Piagets forskning och visade hur den moraliska utvecklingen fortgår under hela livet. Han föreslog att den actually sker i tydliga stadier:

• Tidiga stadier: Det rätta förstås som att undvika konsekvenser och bestraffning.
• Stadium fem: Människor utvecklar en moralisk struktur baserad på samhällets lagar och normer, men kan ändå välja att bryta mot lagar. De förstår lagens "princip", men avvisar en mekanisk, enhetlig tillämpning av den.
• Stadium sex: Människor förstår sig själva i ett brett sammanhang, i relation till andra människor över hela världen och över kulturella gränser.

Maslows behovshierarki

Enligt Abraham Maslow, en annan av psykologins pionjärer, kan människor inte nå sin fulla potential förrän vissa grundläggande förutsättningar är uppfyllda. Maslow menade att vi inte kan förverkliga vår personliga potential utan att våra mest basala behov – som mat, vatten och tak över huvudet – är täckta. Detta utgör basen i hans berömda behovshierarki.

Hierarkin ser ut så här:

1. Fysiologiska behov: Mat, vatten, sömn och skydd.
2. Trygghet: Känslan av säkerhet och stabilitet i sin miljö.
3. Kärlek och gemenskap: Att bli omtyckt och höra till.
4. Respekt och självkänsla: Att känna sig respekterad av andra och ha en sund självrespekt.

Först när dessa behov är uppfyllda, enligt Maslow, kan människan nå sin fulla potential – det han kallade självförverkligande.