Personlig utveckling handlar i grunden om att kunna använda sina personliga kapaciteter till det yttersta. För att må så bra som möjligt behöver människor dessutom känna en genuin koppling till andra. Moral, förståelse för rätt och fel samt sunda föreställningar om jaget i relation till andra är avgörande för vår förmåga att fungera socialt och nå vår fulla potential i livet.
Kapaciteter är det som människor förmår göra eller vara. Personliga kapaciteter är specifikt de personliga egenskaper – som empati eller uthållighet – som kan utvecklas genom livserfarenhet och självreflektion. Inom positiv psykologi, en gren av psykologin, ligger fokus på att hjälpa människor nå sin fulla personliga potential.
Personlig utveckling innebär att förstå sina styrkor och svagheter. En styrka behöver dock inte vara helt utvecklad redan från början. Ta exempelvis en person som ofta skjuter upp saker. Personen är inte nödvändigtvis stark på att arbeta under press – tvärtom. Att prokrastinera skapar stress, vilket ur både ett psykologiskt och fysiologiskt perspektiv är skadligt. Det kan därför snarare ses som en svaghet: en tendens att undvika arbete eller belöna sig själv innan jobbet är klart.
Men bakom denna svaghet kan en vilande styrka gömma sig – en flexibel inställning. Förmågan till flexibilitet kan nämligen byggas ut till en fullvärdig styrka, till exempel genom att lära sig tekniker för tidsplanering och effektivt tidsutnyttjande.
Moralisk utveckling är en central del av den personliga utvecklingen och spelar en viktig roll för individens sociala och emotionella funktion. Människor har förmågan att utveckla sina moraliska färdigheter och nå allt högre nivåer av fungerande. Enligt psykologen Lawrence Kohlberg, en av teorins pionjärer, kan vi röra oss bortom att hjälpa andra enbart utifrån egenintresse till att beakta allas bästa och förstå att rättvisa är något subjektivt.
I nästa steg lär vi oss förstå våra sociala roller och börjar använda samhällets lagar och regler som moralisk kompass. Enligt Kohlberg utgörs det sista stadiet av den moraliska utvecklingen av en förståelse för moralens grundprinciper – och slutligen för de inneboende mänskliga rättigheter som ligger till grund for lagarna, samt för det abstrakta moraliska resonemang som gäller oavsett situation eller kultur.
Det var humanistiska psykologer som banade väg för tänkandet kring moralisk utveckling. De menar att människor föds med olika grad av potential och ständigt strävar efter att bli sitt bästa jag. Att vara självförverkligad, i psykologisk mening, betyder att bilden av hur du idealt skulle vilja leva ditt liv och hur du faktiskt lever det har förenats. Du har blivit den mest fullkomliga version av dig själv som du kan vara – den person du var "ämnad" att bli.
Begreppet "självförverkligande" myntades av den humanistiske psykologen Abraham Maslow, som ansåg att människor drivs att växa personligen men samtidigt hämmas av yttre och situationella faktorer. Enligt Maslow krävs vissa grundläggande förutsättningar för att kunna utvecklas: mat, tak över huvudet, en känsla av trygghet, kärlek och uppskattning samt en sund självkänsla. Utan dessa grundbehov uppfyllda är självförverkligande, enligt Maslow, nästintill omöjligt att uppnå.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online