Skillnaden mellan en barnpsykolog och en barnpsykiater

Att navigera i terminologin inom psykisk hälsa kan kännas överväldigande i början, men skillnaderna mellan en barnpsykolog och en barnpsykiater är faktiskt ganska tydliga. Det som framför allt skiljer dem åt är deras arbetsområde, examen, utbildning och avgifter.

Examen och legitimation

En barnpsykiater är i ordets fulla mening en läkare med läkarexamen (M.D.), medan en barnpsykolog kan ha en masterexamen, en Psy.D. eller en doktorsexamen (Ph.D.) i psykologi. Det innebär att psykiatern har en medicinsk grundutbildning, vilket ger en annan typ av kunskap om kroppens och hjärnans funktioner.

Utbildning

Barnpsykologer genomför praktiktjänstgöring i cirka två år under tiden de arbetar mot sin legitimation. Barnpsykiater tillbringar däremot vanligtvis fyra år i ett specialistutbildningsprogram efter avslutad läkarutbildning, där de fördjupar sig i psykiatriska diagnoser och behandlingsmetoder.

Läkemedelsförskrivning

Att förskriva läkemedel direkt till patienten är en av barnpsykiaterns huvudsakliga uppgifter. En psykolog har inte förskrivningsrätt och måste därför remittera sin patient till en psykiater om medicinsk behandling bedöms nödvändig.

Patienternas behov

Eftersom noggrann uppföljning av effekterna av specifika läkemedelsdoser är en central del av vården av svårt psykiskt sjuka personer, arbetar psykiater oftast med allvarligare tillstånd, såsom schizofreni och dissociativ identitetsstörning. Barnpsykologer fokuserar i större utsträckning på samtalsterapi, beteendevetenskapliga metoder och stöd vid exempelvis ångest, beteendeproblem eller svårigheter i skolan.

Avgifter

Barnpsykiater tar vanligtvis ut högre avgifter än barnpsykologer, eftersom deras medicinska specialistkompetens kräver längre utbildning. En psykiater bör därför sökas upp främst när situationen faktiskt kräver medicinsk expertis, medan en psykolog ofta är ett lika effektivt och kostnadseffektivt val vid många psykiska besvär.

Sammanfattningsvis handlar valet mellan barnpsykolog och barnpsykiater om barnets specifika behov. Behövs utredning, samtalsterapi och beteendeinriktat stöd är en psykolog ofta rätt väg att gå, medan medicinsk utredning och läkemedelsbehandling kräver en psykiaters kompetens. I många fall samarbetar de båda professionerna för att ge barnet bästa möjliga vård.