Liksom alla andra verktyg har varje psykologisk utvärdering ett specifikt användningsområde och syfte. Ingen enskild utvärdering är heltäckande för alla psykologiska problem eller tillstånd. Därför är det endast utbildade yrkesverksamma som bör välja och administrera dessa tester.
När yrkesverksamma inom psykologin ska införskaffa ett nytt diagnostiskt verktyg finns många faktorer att väga in. Ett ineffektivt verktyg – eller ett som riskerar att ge allvarliga felslut – kan få djupgående konsekvenser för patienternas liv och behandling. För att vara en informerad och klok konsument krävs det att man håller sig uppdaterad om de senaste forskningsrönen och branschutvecklingen.
Varje utvärdering har någon form av forskning som stödjer dess effektivitet, men mängden och kvaliteten på denna forskning kan variera enormt. Innan en investering i ett psykologiskt utvärderingsverktyg görs bör yrkesverksamma noggrant granska de studier och resultat som ligger till grund för testet.
Det är särskilt viktigt att ta reda på om studierna enbart har genomförts av testens konstruktörer och säljare, eller om det även finns oberoende forskning som bekräftar vetenskapen bakom verktyget. Oberoende validering är ofta ett starkt tecken på att testet håller hög vetenskaplig kvalitet.
Ett tests tillförlitlighet avgörs till stor del av dess dokumenterade meritlista. Ju längre en utvärdering har använts och ju fler personer som har testats, desto lättare blir det för forskare att granska och verifiera dess noggrannhet.
Minnesota Multiphasic Personality Inventory (MMPI) är fortfarande ett av de mest använda diagnostiska verktygen för bland annat vissa humörstörningar, personlighetsdrag och depression. Testet utvecklades vid University of Minnesota under 1930-talet och reviderades 1989, vilket gett det en lång meritlista och en mycket hög grad av träffsäkerhet. Nyare tester kan visserligen vara lika exakta, men de har ännu inte hunnit bevisa sin långsiktiga tillförlitlighet.
När ett test används i fel sammanhang ger det missvisande resultat. Den som köper in ett diagnostiskt verktyg måste därför säkerställa att det passar både patientgruppen och den egna verksamheten.
Till exempel är ett pediatriskt MMPI sannolikt inte lämpligt för en kliniker som arbetar med autistiska barn – såvida inte klinikern misstänker att autism inte är det verkliga problemet för en viss patient. Att matcha verktygets syfte med patientens behov är avgörande för att resultaten ska bli meningsfulla.
Diagnostiska verktyg är aldrig universella. Vissa tester är endast avsedda för specifika åldersgrupper, medan andra har utvecklats utan hänsyn till etniskt eller kulturellt mångfaldiga populationer.
Kontroverser omger exempelvis många intelligenskvot-tester (IQ-test) som utvecklades under en tid då de främst administrerades till vita, västerländska populationer. Många experter anser att dessa tester är formulerade och konstruerade på sätt som inte korrekt bedömer minoriteter och utlandsfödda personer. Kliniker måste därför alltid jämföra sina patienters demografiska profil med testets avsedda målpopulation innan de fattar sitt beslut.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online