Beroende kan ta sig uttryck i många olika beteenden – inte bara alkohol- och drogmissbruk, utan även överdriven träning, arbetsnarkomani eller till och med relationer med andra människor. Det framgår av Encyclopedia of Psychology (6 april 2001), som beskriver hur beroendeframkallande mönster kan genomsyra stora delar av en persons liv.
John Gray, MSW, författare till boken "The Addictive Personality: Understanding the Addictive Process and Compulsive Behavior" (1996), beskriver beroendet på följande sätt:
"Beroende kan ses som ett försök att kontrollera okontrollerbara cykler. När en beroende person använder ett visst objekt – ett ämne eller en händelse – för att skapa en önskad humörförändring, tror hen att hen kan kontrollera dessa cykler, och i början lyckas hen faktiskt. Beroende är på sin mest grundläggande nivå ett försök att kontrollera och tillfredsställa en djup längtan efter lycka."
Med andra ord handlar beroende ofta om ett försök att fylla ett inre tomrum eller hantera svåra känslor genom yttre medel. Problemet är att lösningen bara fungerar kortvarigt, vilket driver personen till allt mer intensiva beteenden.
Antisociala tendenser. Personer med beroendeframkallande personligheter drar sig ofta undan sociala sammanhang och isolerar sig. För att hantera ensamheten och känslorna av utanförskap kan de överäta eller missbruka olika substanser.
Tvångsmässiga beteenden. Många har svårt att veta när de ska sluta med en viss aktivitet. Kontrollen över beteendet saknas ofta helt, vilket gör det svårt att bryta de negativa mönstren.
Att byta ut ett beroende mot ett annat. Det är vanligt att personer med beroendeproblem ersätter ett missbruk med ett annat. En person som slutar dricka alkohol kan exempelvis börja använda nikotin eller utveckla ett ohälsosamt förhållande till mat eller spel.
Dolda osäkerheter. Djup osäkerhet och låg självkänsla ligger ofta bakom de beroendeframkallande mönstren. Beteendena används som en mekanism för att dölja och lindra dessa känslor.
Depression och dålig stresshantering. Nedstämdhet och depression kan leda till negativa beteenden som personen fastnar i. Samtidigt gör bristfälliga strategier för stresshantering att personen söker tröst i beroendeframkallande beteenden istället för hälsosamma alternativ.
Att erkänna att man behöver hjälp är ett viktigt första steg. Att söka sig till en stödgrupp kan vara en bra start – där möter du andra som går igenom liknande erfarenheter. Många sjukhus kan också hänvisa dig till grupper och program som arbetar med beroendefrågor.
Att prata med en terapeut eller psykolog kan hjälpa dig att utforska de underliggande känslor och tankar som driver de beroendeframkallande beteendena. Genom samtalsterapi kan du lära dig nya, hälsosammare sätt att hantera stress, ångest och andra svåra känslor.
På webbplatser som addictioncareoptions.com kan du hitta lokala behandlingsanläggningar som kan hjälpa dig med ditt beroende, eller ge dig resurser och verktyg som underlättar vägen tillbaka till ett hälsosammare liv.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online