Demens kan ge upphov till många olika psykologiska symtom, och svårighetsgraden varierar kraftigt. De allra svåraste symtomen är villfarelser, hallucinationer samt oförmågan att känna igen personer och platser. Dessa är också de symtom som är mest påfrestande för anhöriga och vårdgivare att hantera. Mindre allvarliga psykologiska symtom inkluderar gråtattacker, svordomar och att personen upprepar sig – även dessa kan vara stressande för omgivningen, men de är något lättare att bemöta.
Demens orsakas av förändringar i hjärnan. Vissa av dessa förändringar går att vända, medan andra är permanenta.
Villfarelsestänkande är ett vanligt psykologiskt symtom vid demens. De vanföreställningar som uppstår kan handla om att personen tror att ingen går att lita på, att familjemedlemmar stjäl från hen, att avlidna anhöriga fortfarande lever, att aktuella händelser i nyheterna rör hen personligen, eller att hen inte befinner sig hemma trots att det är fallet. Det finns många olika former av villfarelser kopplade till demens. Ofta blir det vårdgivaren och övriga personer i hemmet som blir måltavlor för den demenssjuke.
Hallucinationer i samband med demens kan vara extremt svåra för närstående att hantera och räknas som ett av de mer uttalade symtomen. Personen kan se eller höra saker som inte finns där – till exempel se och prata med människor som inte är närvarande, eller till och med tala med avlidna husdjur. Hen kan se en främling i spegeln när det egentligen är hen själv och bli skräckslagen. Hallucinationerna kan också innebära att personen hör röster som uppmanar hen att göra saker, vilket liknar symtomen vid schizofreni.
Även om villfarelser och hallucinationer påverkar beteendet finns det många fler beteendeförändringar kopplade till demens. Dessa hänger ofta samman med personlighetsförändringar. Exempel är grova eller elaka kommentarer, sexuellt olämpligt beteende på offentliga platser, skrik, rop och svordomar samt bristande impulskontroll. Dessa beteenden är nya för personen och förekom inte innan sjukdomen debuterade.
Minnet drabbas ofta i senare skeden av demenssjukdomen. Personen kan känna igen ansikten men inte minnas namnen på släktingar eller vänner som hen träffar sällan. I takt med att sjukdomen fortskrider kan det gå så långt att hen inte längre känner igen sina närmaste familjemedlemmar. Minnesproblemen kan också göra det svårt att komma ihåg var man befinner sig, vilket leder till förvirring.
Personer som upplever psykologiska symtom vid demens kan i vissa fall förbättras om orsaken går att behandla. Det gäller exempelvis om demensen beror på förgiftning, till exempel av bly eller läkemedel, en opererbar hjärntumör, en infektion eller en stroke där hjärnskadan är minimal.
Många orsaker till demens går tyvärr inte att vända. Det gäller sjukdomar som Parkinsons och Huntingtons sjukdom, degenerativa tillstånd som Alzheimers sjukdom, omfattande hjärnskador samt upprepade stroke. I många av dessa fall försämras personen successivt över tid, och det finns idag inget botemedel mot dessa irreversibla orsaker till demensrelaterade psykologiska symtom.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online