Föreställ dig den stereotypa shopaholikern: en väldresserad ung kvinna med fulla armar av shoppingkassar som går runt på köpcentret och letar efter reor och erbjudanden. I verkligheten kan dock en shopaholiker vara vem som helst – oavsett ålder eller kön. En studie från Stanford University från 2006 visar till exempel att antalet manliga och kvinnliga shopaholiker i USA är nästan lika stort.
I extrema fall kan ett shoppingsberoende störa både det personliga och det professionella livet. Med detta i åtanke är det inte särskilt förvånande att psykiska problem ofta ligger bakom tvångsmässigt köpbeteende. Här är några av de vanligaste faktorerna.
I boken som senare blev filmen Confessions of a Shopaholic orsakar huvudpersonens vanemässiga shopping stor ångest, vilket i sin tur driver henne att shoppa ännu mer för att lindra stressen över sina skulder. Detta är en ond cirkel som många med shoppingsberoende känner igen sig i.
Kraven i vardagen kan driva en shopaholiker att söka distraktion i själva shoppinghandlingen. Problemet är att hantera stress på det här sättet oftast leder till mer stress i längden – särskilt när ekonomin börjar kännas av.
Shopaholiker spenderar pengar impulsivt, utan att verkligen fundera över de möjliga konsekvenserna. Impulsivitet kan vara en personlighetsdrag, men i mer extrema fall kan det också vara ett symptom på psykisk ohälsa.
En shopaholikers impulsivitet brukar dessutom visa sig i andra delar av livet, till exempel i hur personen hanterar sina känslor eller fattar arbetsrelaterade beslut.
Många shopaholiker lider också av depression. En studie genomförd i Paris, Frankrike, visade att mellan 50 och 100 procent av alla tvångsmässiga shoppare har någon form av humörstörning.
För vissa människor utlöser shopping kemikalier i hjärnan som skapar en tillfällig känsla av välbefinnande och lycka. Eftersom känslan snabbt bleknar är det naturligt att söka samma kick om och om igen – precis som vid andra typer av beroenden.
Tvångsmässigt köpande tros även bero på låg självkänsla och inre osäkerhet. Shopping kan bli ett sätt för shopaholiker att kompensera för en negativ självbild och känslor av otillräcklighet, särskilt när de inte vet hur de annars ska tillfredsställa sina emotionella behov.
Det goda nyhetsen är att shoppingsberoende går att behandla. Kognitiv beteendeterapi (KBT) har visat goda resultat, liksom stödgrupper där man lär sig hantera impulser och hitta hälsosammare sätt att möta sina känslor. Att prata öppet om problemet med anhöriga eller en terapeut är ofta ett viktigt första steg mot att återfå kontrollen över både ekonomin och vardagen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online