Psykisk ohälsa har drabbat människan sedan urminnes tider, ofta av orsaker som länge förblivit okända. Men med framsteg inom teknik och hjärnforskning börjar bilden långsamt klarna. Idag förstår forskarna flera av mekanismerna bakom psykisk sjukdom bättre än någonsin, och i takt med den ökade kunskapen utvecklas även nya behandlingar som kan hjälpa miljontals människor världen över.
Hjärnforskningen kastar nytt ljus över de biologiska orsakerna bakom psykisk ohälsa. Länge har forskare känt till sambandet mellan kemiska ämnen i hjärnan och psykiska symtom. Nu görs framsteg när det gäller att identifiera just vilka signalsubstanser som är inblandade och i vilka delar av hjärnan reaktionerna äger rum.
En forskningsstudie publicerad i tidskriften Science i juli 2006 visade exempelvis mätbara förändringar i hjärnan hos personer med tvångssyndrom (OCD). Rapporter från USA:s Surgeon General förklarar att när signalsubstanser i hjärnan hamnar i obalans eller inte fungerar som de ska, kan symtom på psykisk sjukdom uppstå. Forskarna vet dessutom att denna typ av obalans ofta har en genetisk komponent.
Psykisk ohälsa kan också utlösas av fysiska skador och trauma, till exempel huvudskador efter olyckor. Även vissa sjukdomar, däribland infektioner, har visats kunna ge upphov till psykiatriska symtom. Enligt National Institutes of Health (NIH) tros tillståndet PANDAS – en autoimmun neuropsykiatrisk störning kopplad till streptokockbakterien – kunna hänga samman med tvångsbeteende hos barn.
Flera psykologiska orsaker till psykisk ohälsa har varit kända i över hundra år. Det är exempelvis väl belagt att sexuella och fysiska övergrepp kan leda till ett brett spektrum av symtom, allt från ångest till dissociativa tillstånd. Andra psykologiska riskfaktorer är försummelse under uppväxten samt förlusten av en närstående tidigt i livet. De flesta av dessa erfarenheter leder till låg självkänsla och bristande självförtroende, vilket i sin tur kan öka sårbarheten för psykisk ohälsa.
Omgivningsfaktorer spelar en betydande roll. Att leva i fattigdom, växa upp i en dysfunktionell familj eller att ofta behöva byta skola och hemmiljö är alla förhållanden som kan utlösa eller förvärra psykiska besvär. Även vissa samhällsnormer och attityder – exempelvis kring vikt och utseende – kan bidra till ångest och depression.
I allt högre grad riktar forskarna blicken mot sambandet mellan mat och mental hälsa. Forskare vid University of Pittsburgh Medical Center rapporterade 2008 i Science Daily att en kost som saknar omega-3-fettsyror kan hindra den normala hjärnutvecklingen hos spädbarn och barn. Omega-3 finns bland annat runt nerverna i kroppen och är en avgörande faktor för hur snabbt nervcellerna kommunicerar. Fettsyrorna ansvarar också för att bilda stora, komplexa nätverk av kopplingar mellan hjärnans neuroner.
Psykisk ohälsa går ofta igen i släkter. När man studerar ett släktträd kan man ofta spåra psykisk sjukdom från en generation till nästa. Det beror på att vissa psykiska sjukdomar kan kopplas till specifika gener. Att ärva anlag innebär dock inte att man nödvändigtvis blir sjuk – men risken att utveckla en psykisk sjukdom är större än för andra.
Orsakerna till psykisk ohälsa är sällan enkla. Oftast samverkar flera faktorer – biologiska, psykologiska, miljömässiga och genetiska. Ju mer vi förstår om dessa mekanismer, desto bättre möjligheter får vi till tidig upptäckt och effektiv behandling. Om du eller någon i din närhet mår dåligt, tveka inte att söka hjälp inom vården – stöd finns att få.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online