En ungdom som pratar om att höra röster eller har självmordstankar bör snarast få hjälp av en psykiater eller annan professionell. Men det finns även andra signaler som inte är lika uppenbara, men som lika tydligt kan indikera psykiska problem hos ungdomar. Fler unga mår dåligt än många tror – en rapport från det amerikanska hälsodepartementet (U.S. Department of Health and Human Services) visar att minst ett av fem barn har någon form av psykisk ohälsa.
Genom att hålla ögonen öppna för olika tecken och orsaker bakom problemen kan du söka hjälp i tid, innan det är för sent.
De bakomliggande orsakerna till psykisk ohälsa hos ungdomar delas ofta in i biologiska faktorer och miljöfaktorer. På den biologiska sidan kan ungdomen ha ärvt en störning, genomgått ett trauma eller en skada som påverkat hjärnan eller centrala nervsystemet, eller ha en kemisk obalans.
Miljöfaktorer kan omfatta gifter, bly och andra skadliga ämnen i omgivningen; stress från att bli utfryst, leva i fattigdom eller bli hånad; att bevittna upprepat och extremt våld; eller att förlora någon närstående, exempelvis genom dödsfall eller skilsmässa.
Känslomässig oro kan signalera ett underliggande problem. Ungdomar kan drabbas av överväldigande, ihållande och till synes okontrollerbara känslor. Unga kan plågas av kronisk hopplöshet, känslor av värdelöshet och skuld. De kan vara extremt oroliga, ångestfyllda eller genomsyrade av en oavbruten rädsla. Vissa känner till och med att de inte längre har kontroll över sina egna tankar.
Andra känslomässiga tecken är svårigheter att hantera och gå vidare efter en förkrossande händelse, som när någon nära går bort. Ungdomen kan också bli fixerad vid sitt utseende eller andra fysiska aspekter.
Psykiska problem kan också synas i en förändring av barnets beteende. Barn som tidigare varit duktiga i skolan kan plötsligt sluta plugga eller skolka från lektionerna och komma hem med underkända resultat. Att tappa intresset för sådant man brukade tycka om är ett annat vanligt tecken.
En ungdom som plötsligt vill isolera sig, undviker familj och vänner eller stänger in sig på sitt rum kan också visa på en varningssignal som inte bör ignoreras.
När ett barns beteende plötsligt förändras till det sämre kan det vara ytterligare ett tecken på psykisk ohälsa. Unga som börjar dricka alkohol eller använda droger kan i själva verket ropa på hjälp. Andra blir besatta av sin vikt och utvecklar osunda matvanor – exempelvis att framkalla kräkningar efter hetsätning, gå på extrema eller mycket strikta dieter, eller använda laxermedel.
Öppen lagbrytning och destruktivt beteende, som att starta bränder eller äventyra sin egen eller andras säkerhet, är andra allvarliga signaler. Föräldrar bör reagera starkt om deras barn börjar misshandla eller döda djur.
Ständigt dagdrömmande och återkommande mardrömmar kan också tyda på att ett barn behöver hjälp. Ett barn kan plågas av jagande, okontrollerbara tankar, svårigheter att fokusera eller sitta stilla, samt ett ständig behov av att röra på sig eller vanka omkring. Beslutsfattande kan kännas omöjligt, även i enkla frågor som vad man ska äta till lunch.
Andra tvångsbeteenden kan innefatta ett behov av att bada, tvätta eller organisera saker gång på gång – ett försök att kontrollera åtminstone en liten del av livet när allt annat känns helt utanför deras kontroll.
Känner du igen flera av dessa tecken hos en ungdom i din närhet, tveka inte att kontakta vården. I Sverige kan du vända dig till elevhälsan, vårdcentralen eller Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Vid akuta situationer där ungdomen riskerar att skada sig själv eller andra – ring alltid 112.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online