Ångest ansågs förr vara ett hälsoproblem som enbart drabbade vuxna med benägenhet för depression. Idag vet vi bättre: medicinska experter identifierar nu ångest som den vanligaste psykiska ohälsan bland tonåringar. Om tillståndet inte behandlas i tid kan det utvecklas till depression och andra allvarliga psykiska sjukdomar. Genom att lära dig känna igen de tidiga tecknen kan du hjälpa en tonåring att få rätt stöd innan problemen förvärras.
Se hur tonåringen reagerar på sociala sammanhang som lunch i skolans matsal, deltagande i skolevenemang och klassutflykter. Tonåringar som lider av ångest undviker ofta dessa situationer eftersom de är övertygade om att de inte kommer att klara av dem.
Undersök tonåringens känslor och beteende gentemot kamrater. Tonåringar med ångest jämför sig ständigt med andra och känner sig otillräckliga – oavsett om det gäller utseende, fysisk eller mental förmåga eller social status. Dessa ungdomar drar sig undan från befintliga vänskaper och söker inte upp nya.
Kontakta lärare och skolans hälso- och sjukvårdspersonal för att få en bild av hur tonåringen mår under skoldagen. Ångestdrabbade ungdomar framstår ofta bleka och har dyster eller panikartad ansiktsmimik. De undviker ögonkontakt med andra, särskilt i skolans korridorer. De behöver dessutom ständig bekräftelse från lärare och kamrater på att de har presterat bra eller blir accepterade.
Håll koll på tonåringens närvarostatistik. Ungdomar som är benägna att drabbas av ångest undviker ofta skolan genom att klaga på triviala krämpor, exempelvis "jag är förkyld" eller "min arm gör ont". Sådana allmänna klagomål används som ett sätt att dra sig undan till ensamhet, där de slipper möta andra eller konfronteras med utmaningar.
Fråga tonåringen om han eller hon ofta upplever yrsel, bröstsmärta, svettningar, huvudvärk, darrningar, accelererad hjärtfrekvens, andnöd, magont eller en känsla av att vara osammanhängande med omgivningen. Några av eller alla dessa fysiska reaktioner kan inträffa under ett panikångestattacker. Till och med en rutinmässig händelse, som att råka träffa en kamrat, kan utlösa ett anfall.
Leta efter tecken på att tonåringen är skräckslagen inför framtida händelser som kanske aldrig inträffar – till exempel rädsla för att aldrig ta studenten eller att drabbas av en invalidiserande sjukdom. Sådana farhögor har oftast ingen grund i tonåringens faktiska situation och bör få förälder eller vårdnadshavare att söka professionell hjälp.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online