Det är ofta svårt att skilja mellan psykisk ohälsa och substansmissbruk. En rapport från Canadian Centre on Substance Abuse visade att hälften av de personer som behandlas för beroende även har psykiska hälsoproblem, och att 15–20 procent av de som behandlas för psykisk ohälsa har missbrukat substanser. Därför har det blivit allt vanligare att behandla personer med missbruksproblem med ett vakande öga på eventuell underliggande psykisk ohälsa.
Vissa droger gör att personen som använder dem känner sig deprimerad, vilket ytterligare komplicerar bilden. Det kan vara svårt att behandla en psykisk ohälsa innan missbruket har bringats under kontroll. Alkohol och droger påverkar nämligen humöret och det mentala tillståndet, vilket gör det svårt att bedöma en persons psykiska hälsa under påverkan eller vid aktivt beroende.
De flesta rådgivare finner det därför hjälpsamt att inleda med ett avgiftningsprogram. Under denna period kan patienten utforska sin personliga beroendehistoria och konfrontera de beteenden och konsekvenser som missbruket har medfört. Detta skapar en stabil grund för fortsatt behandling av både missbruket och den psykiska ohälsan.
En rådgivare kan behandla ångest med kognitiv beteendeterapi (KBT). Klienten uppmanas att föra dagbok över sina episoder av ångest och panik, vilket hjälper till att identifiera mönster och utlösande faktorer. I stället för att försöka bekämpa tillståndet uppmuntras klienten att lära sig acceptera det – ett centralt inslag i modern KBT-behandling.
Under flera sessioner går rådgivaren igenom klientens framsteg och sätter vid behov nya mål. Klienten lär sig dessutom avslappningstekniker för att hantera akuta symtom, och behandlingen kan även omfatta en genomgång av andra livsområden som stress, relationer eller arbete.
Precis som ångest kan depression vara ett resultat av substansmissbruk – eller ha varit en bidragande orsak från början. Många dricker eller använder droger för att dämpa känslor av depression, men detta förvärrar oftast problemet på lång sikt och kan leda till en ond cirkel.
Rådgivaren kan remittera den deprimerade patienten till en läkare om medicinsk utvärdering eller medicinering bedöms nödvändig. Parallellt hjälper rådgivaren patienten att utforska de underliggande orsakerna till depressionen, så att behandlingen blir helhetssynad och långsiktigt verksam.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online