Så hjälper du ett barn att hantera en könsidentitetsstörning

En könsidentitetsstörning (i dag ofta benämnd könsdysfori) är ett ovanligt tillstånd där ett barn identifierar sig med det motsatta könet i så hög grad att hen önskar vara det andra könet. Tillståndet kan visa sig tidigt, ibland redan vid fyra–fem års ålder, och kan skapa betydande svårigheter för barnets utveckling och sociala liv.

Så stöttar du ditt barn – steg för steg

1. Förstå symtomen

Bekanta dig med symtomen på könsidentitetsstörning. De kan omfatta en uttalad önskan att byta kön, en stark avsky för sina egna könsorgan, att klä sig som det motsatta köret, depression samt beteenden som syftar till att hindra kroppens naturliga utveckling. En flicka med tillståndet kan till exempel vägra att lära sig om menstruation.

2. Ta kontakt med skolan

Prata med barnets lärare för att bedöma hur uttalade symtomen är. I många fall drar sig ett barn med könsidentitetsstörning undan från kamrater och vägrar delta i aktiviteter eller roller som kopplas till sitt biologiska kön. Detta kan skapa problem i skolan, på förskolan och på andra offentliga platser.

3. Sök professionell hjälp

Låt barnet få samtalsterapi hos en legitimerad psykiater eller psykolog. Även om du själv inte har något emot barnets beteende kan en terapeut hjälpa barnet att hantera de allvarliga symtom som tillståndet kan medföra, såsom depression och ångest. Många personer med könsidentitetsstörning har svårt att uttrycka sina känslor och kan ha en mycket negativ självbild.

4. Lyssna på barnets känslor

Diskutera barnets känslor ingående och med öppenhet. Att reagera med ilska eller frustration leder bara till ytterligare lidande, så försök att hålla igen dina egna reaktioner kring frågan. Det är högst osannolikt att barnet medvetet försöker ställa till med problem, och många forskare menar att tillståndet delvis kan ha genetiska orsaker.

5. Ha realistiska förväntningar

Förstå att könsidentitetsstörningen inte går att "bota". Med terapi lyckas vissa barn acceptera sitt biologiska kön och växer upp till lyckliga och väl fungerande vuxna. Faktorer som hormonella obalanser och kromosomavvikelser är dock biologiska och ligger därmed helt utanför barnets kontroll.

6. Överväg alternativa skolformer

Fundera på om hemundervisning kan vara ett alternativ för ditt barn. Även om barnet har rätt till offentlig utbildning kan den depression och ångest hen upplever bli för mycket att bära. Dessutom är det ofta svårt för ett barn med detta tillstånd att vinna acceptans bland sina kamrater.