Hippocampus, en struktur som ligger djupt i hjärnans tinninglob, spelar en avgörande roll för förmågan att lagra ny information i minnet. Enligt Fundamentals of Psychology påverkas denna förmåga allvarligt när hippocampus eller de nervbanor som förbinder den med resten av hjärnan skadas.
Minnesproblem kan drabba både korttidsminnet och långtidsminnet, och amnesi (minnesförlust) kan vara antingen tillfällig eller permanent. Ålder är bara en av många faktorer – det finns flera olika orsaker som kan påverka en persons minne.
Alzheimers sjukdom är den vanligaste orsaken till demens, enligt Mayo Clinic. Förlusten av intellektuella och sociala förmågor gör det svårt för den drabbade att fungera normalt i vardagen. Hjärnvävnaden fortsätter att försämras, vilket leder till ett successivt minskat minne och sämre mentala förmågor.
Creutzfeldt-Jakobs sjukdom är en mycket ovanlig degenerativ hjärnsjukdom som liknar Alzheimers, men som försämras betydligt snabbare.
Parkinsons sjukdom utvecklas långsamt och börjar ofta med en skakning i ena handen. I svåra stadier uppstår demens.
Picks sjukdom, även kallad frontotemporal demens, innebär att hjärnans frontal- och tinninglober krymper i storlek.
Epilepsi, där en person drabbas av oförutsedda anfall, kan vara ärftlig eller orsakas av en allvarlig sjukdom som leder till hjärnskada.
Wilsons sjukdom är en genetisk sjukdom som kan visa sig både i barndomen och i vuxen ålder. Den orsakar leversjukdom samt en gradvis nedbrytning av hjärnvävnaden.
Stroke, hiv/aids och hjärntumörer är andra kroniska tillstånd som kan påverka såväl korttidsminnet som långtidsminnet.
Depression, ångest samt missbruk av droger och alkohol är psykiska tillstånd som kan leda till minnesförlust. Depression och ångest försämrar sömnen, vilket gör det svårt att koncentrera sig och komma ihåg enkla saker under dagen.
Tungt alkoholmissbruk och drogmissbruk kan skada hjärnan permanent, eller i mindre allvarliga fall orsaka blackouts – kortare perioder som personen inte minns.
Psykiska och emotionella påfrestningar kan göra att hjärnan utvecklar ett selektivt minne. Huvudtrauma kan leda till olika typer av minnesförlust:
I de flesta fall är minnesförlusten efter ett traumatiskt evenemang tillfällig.
Vissa läkemedel kan orsaka minnesförlust beroende på personen, bland annat antiinflammatoriska läkemedel som prednisolon, läkemedel mot halsbränna, angstdämpande och lugnande medel samt insulin, enligt Johns Hopkins Medicine.
Också läkemedel som används vid behandling av cancer, hjärtsjukdom, högt blodtryck, smärta, illamående, allergi och förkylning kan ligga bakom minnesproblem. Det kan räcka med att byta läkemedel eller sänka dosen för att återställa minnesförmågan.
Infektioner som angriper hjärnan kan, om de inte behandlas korrekt och i tid, orsaka bestående skador på delar av hjärnan och leda till permanent minnesförlust.
Encefalit orsakas av en virusinfektion som leder till inflammation i hjärnan. I sina svåraste former kan den ge förvirring, psykiska störningar och hallucinationer.
Meningit orsakas av en viral, bakteriell eller svampinfektion som leder till svullnad i hinnorna (meningerna) och i cerebrospinalvätskan runt hjärnan och ryggmärgen.
Normaltryckshydrocefalus innebär att vätskeflödet i hjärnan blockeras, oftast till följd av en hjärninfektion. Tillståndet ger tillfällig amnesi. När trycket lindras återhämtar sig den drabbade snabbt och minnet kommer tillbaka.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online