Så känner du igen dysmorfofobi: Vanliga tecken och symtom

Dysmorfofobi, även kallad kroppsdysmorfisk störning, är en relativt vanlig psykisk ohälsa som drabbar ungefär en procent av befolkningen. Eftersom tillståndet är tämligen okänt har många svårt att känna igen symtomen, och de som drabbas har ofta svårt att acceptera en diagnos. Här går vi igenom de viktigaste stegen för att kunna känna igen dysmorfofobi hos dig själv eller någon i din närhet.

Instruktioner

1. Förstå den förvrängda självbilden

Förstå att en person med dysmorfofobi uppfattar sig själv som ohyggligt ful. Personen kan i själva verket vara mycket attraktiv, men ser helt enkelt inte sig själv på det sättet. Självbilden är förvrängd, och det upplevda felet känns verkligt och överväldigande.

2. Lägg märke till tvångsmässigt spegeltittande

Tänk på att en person med störningen ofta kontrollerar sitt utseende i spegeln, ibland flera gånger per timme. Samtidigt är det vanligt att personen vägrar låta sig fotograferas, eftersom bilderna förstärker känslan av att inte duga.

3. Observera kosmetiska ingrepp och skönhetsritualer

Notera att personen kan söka sig till kosmetisk kirurgi men aldrig blir nöjd med resultatet. Det är också vanligt att tidskrävande skönhetsritualer utvecklas, exempelvis långvarig hudvård, kamning eller sminkning som tar upp stor del av dagen.

4. Se efter socialt undvikande

Var uppmärksam på att personen ofta undviker sociala situationer, ibland till den grad att hen isolerar sig hemma. Den drabbade söker ständig bekräftelse om sitt upplevda fel och vill att andra ska hålla med om hur allvarligt det är.

5. Känn igen typiska fixeringar

Kom ihåg att den drabbade ofta är fixerad vid detaljer som muskler, håravfall, bröststorlek, akne, fräknar och födelsemärken, ansiktets form, könsorganens storlek, små ärr eller kroppsbehåring. Personen bedömer sitt upplevda fel gång på gång och jämför det ständigt med andra människors utseende.

När bör man söka hjälp?

Dysmorfofobi är ett allvarligt tillstånd som kan leda till depression, ångest och social isolering. Om du känner igen dig i beskrivningarna, antingen hos dig själv eller hos någon annan, är det viktigt att kontakta vården. Kognitiv beteendeterapi och i vissa fall medicinsk behandling har visat god effekt, och med rätt stöd kan de flesta må betydligt bättre.