Så talar vi om svår psykisk ohälsa – med respekt och värdighet

Frågan om hur en person med svår psykisk ohälsa bör beskrivas är viktig – och svaret handlar framför allt om språkets kraft. Ord formar hur vi ser på varandra, och ett ogenomtänkt språkbruk kan bidra till stigma, utanförskap och lidande.

Undvik stigmatiserande uttryck

När vi talar om personer med psykiska ohälsotillstånd är det avgörande att undvika stigmatiserande språk. Uttryck som reducerar en människa till sin diagnos – till exempel att kalla någon ”en schizofren” eller ”en psykiskt sjuk” – gör personen till sitt tillstånd, istället för att beskriva en människa som lever med något.

Använd personcentrerat språk

Den mest respektfulla formuleringen sätter alltid personen först:

• Säg ”en person som lever med schizofreni” istället för ”en schizofren”.
• Säg ”en person som upplever svår ångest eller depression” istället för ”en psykiskt sjuk person”.
• Undvik överdrifter som ”galen”, ”knäpp” eller ”psykopat” i vardagligt tal.

Kontexten avgör terminologin

Lämplig terminologi kan variera beroende på sammanhanget och det specifika tillståndet som avses. Inom vården, i journalistik och i vardagliga samtal finns olika konventioner – men grundprincipen är densamma: använd ett respektfullt och personcentrerat språk som inte definierar människan genom hennes diagnos.

Tänk på detta i framtida samtal

Ett medvetet och respektfullt språkbruk gör verklig skillnad. Det minskar stigma, ökar förståelsen och bevarar den enskilda människans värdighet. Nästa gång frågan kommer upp – fundera på hur orden skulle kännas om de rörde dig själv eller någon du älskar.