Psykisk ohälsa påverkar hur en person beter sig och gör det svårt att kontrollera sina känslor, sitt språk och sina handlingar. Enligt det amerikanska institutet National Institute of Mental Health drabbas tiotals miljoner amerikaner av psykisk ohälsa varje år. Om du har en person med nedsatt psykisk förmåga i din närhet är det avgörande att förstå hur du kommunicerar på ett sätt som inte utlöser starka känslomässiga reaktioner. Gäller det en närstående kan kunskapen om hur man hanterar psykisk ohälsa också hjälpa dig att bearbeta smärtan av att se någon du älskar i ett så allvarligt tillstånd.
Försök ta reda på vilken typ av psykisk ohälsa personen lider av. Psykiska sjukdomar delas in i olika kategorier, till exempel ångest-, humör- och personlighetssyndrom samt psykotiska störningar och beroendetillstånd. Var och en av dem påverkar sinnet och kroppen på olika sätt. Ångestsyndrom kännetecknas exempelvis av panikartade beteenden eller tvångstankar och tvångshandlingar, medan humörstörningar handlar om kraftiga humörsvängningar och obalans mellan mani och depression.
Ge personen en behaglig och trygg omgivning. Att hålla personen lugn och avslappnad är viktigt för att hantera humörsvängningar och känsliga utlösare. Vet du till exempel att personen blir ångestfylld och hamnar i panik av starkt ljus, håll rummet dämpat och mörkt. Är höga ljud utlösande kan du i stället spela lugn, mjuk musik i bakgrunden.
Var tålmodig i mötet med personen. Förstå att du inte får samma logiska svar när du pratar med någon vars tankeförmåga är påverkad som när du samtalar med någon som mår bra. Du kan ändå prata med personen om hur hen känner sig, fråga om hen vill gå ut på en promenad eller titta på tv.
Se över personens rum och omgivning efter föremål som kan utgöra en fara. När du hjälper en person med nedsatt psykisk förmåga är det ditt ansvar att hålla personen i säkerhet. Ta bort alla föremål som kan användas som vapen för att skada andra eller personen själv. Vissa personer behöver övervakas dygnet runt för att säkerställa att de inte utsätter sig för farliga beteenden.
Skapa en plan för nödsituationer ifall personen blir aggressiv och beteendet eskalerar. Skriv ner hur du tänker bemöta personen när hen blir upprörd, gör en lista över metoder som kan användas för att deeskatera situationen och definiera tydligt när polis måste kontaktas för att hantera krisen. Prioritera åtgärderna och ange vad som är sista utvägen. Fysiska eller kemiska tvångsåtgärder ska exempelvis alltid reserveras som sista alternativ om andra deeskalationsmetoder misslyckas.
Ge mediciner enligt den behandlande psykiaterns ordination. Ändra aldrig receptet, dosen eller frekvensen på egen hand, inte ens om du tycker att personen verkar må bättre eller bli stabilare. Att ändra eller avbryta mediciner plötsligt kan orsaka abstinensbesvär. Enligt HelpGuide leder ett abrupt avslutande av antidepressiva mediciner till humörsvängningar, gråtanfall, yrsel, värk i kroppen och trötthet.
Gå med i en stödgrupp för andra som hjälper personer med psykisk ohälsa. Be om råd, eller uttryck helt enkelt dina känslor och erfarenheter inför lyssnande öron – det kan hjälpa dig att hantera utmaningarna. Ett mer privat alternativ är att skriva dagbok.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online