Behaviorismen har bidragit med värdefulla insikter inom både psykologin och studiet av djurbeteende. Teorin vilar på två grundpelare inom inlärningspsykologin: klassisk betingning och operant betingning. Rörelsens främsta företrädare, Ivan Pavlov och B.F. Skinner, använde djurens beteende för att utveckla och fördjupa sina teorier.
Till skillnad från andra psykologiska skolor utgår behaviorismen från att psykologin är vetenskapen om mänskligt beteende – inte om människans medvetande eller tankevärld. Enligt teorin styrs beteendet inte av inre signaler eller komplexa psykologiska tankeprocesser. Istället formas det helt av yttre krafter, så kallade stimuli.
Klassisk betingning är en beprövad inlärningsteknik hos djur, men dess roll i mänsklig psykologi har länge varit omdiskuterad. Vid klassisk betingning kopplas en obetingad stimulus (en stimulus som naturligt utlöser en viss reaktion) samman med en neutral stimulus (en stimulus som normalt inte utlöser någon reaktion). Teorin går ut på att de två stimuli med tiden associeras med varandra hos individen, som därefter reagerar på den neutrala stimulusen på samma sätt som på den obetingade. Detta kallas en betingad respons.
Den ryske forskaren Ivan Pavlov utvecklade teorin om klassisk betingning när han studerade hundars salivering. Pavlov noterade att hundarna saliverade när mat placerades i deras mun. Efter noggranna observationer upptäckte han att ljudet av dörren som öppnades och synen av personal som bar matskålar också fick hundarna att salivera. Maten utgjorde den obetingade stimulusen, medan dörrljudet och synen av maten fungerade som neutrala stimuli. Tack vare sin upprepade koppling till den obetingade stimulusen utlöste dessa neutrala stimuli med tiden en betingad respons.
Operant betingning är hjärnbarnet till beteendevetaren B.F. Skinner. Skinner menade att många beteenden var för komplexa för att kunna förklaras enbart genom klassisk betingning. Han utvecklade därför teorin om operant betingning, som spårar beteendenas orsaker till ett system av belöning och bestraffning. Den underliggande filosofin är att individer fortsätter utföra beteenden som upprepade gånger belönas, medan de slutar med beteenden som upprepade gånger bestraffas.
En av behaviorismens största svagheter är dess inneboende enkelhet. Teorin tar inte hänsyn till andra orsaker till beteende, såsom genetik och hjärnavvikelser. Per definition förnekar behaviorismen också värdet av att studera människans medvetande.
Behaviorismen bygger dessutom huvudsakligen på studier av djur, exempelvis Pavlovs välkända experiment med hundar. Den tar därmed inte hänsyn till de intellektuella skillnaderna mellan människan och djurvärlden, vilket begränsar teorins tillämpbarhet på mänskligt beteende.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online