Det finns dussintals, kanske hundratals, olika psykologiska tester som alla är utformade för att mäta olika aspekter av en persons personlighet, mentala förmåga och psykiska hälsa. Att kunna skilja effektiva tester från de som enbart är gjorda för underhållning hjälper dig att välja bra tester – och att upptäcka nya detaljer om dig själv.
American Psychological Association (APA) har utvecklat Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM), som listar symtom och diagnostiska verktyg för alla psykiska hälsotillstånd som erkänns av APA. Boken finns nu i sin fjärde upplaga (därav namnet DSM-IV) och är ett oumbärligt verktyg för psykologer. Effektiviteten hos de psykologiska tester som ingår i DSM-IV beror till stor del på expertisen hos den psykolog som administrerar dem, men de är extremt pålitliga och har utformats för att ge mycket träffsäkra resultat.
IQ-tester är troligen den vanligaste typen av psykologiskt test och har funnits i nästan hundra år. De första testen poängsattes faktiskt genom att dela en persons mentala ålder med den kronologiska åldern, vilket gav en "intelligenskvot". Sedan dess har formeln för att beräkna IQ förfinats för att mer exakt spegla en individs mentala förmåga. Andra former av begåvningstest inkluderar testbatterier för jobbplacering, prognostest för framtida arbetsprestationer och, i viss mån, ACT/SAT.
Personlighetstest är vanliga psykologiska tester som syftar till att identifiera utmärkande personlighetsdrag. De förekommer överallt, från modetidningar till DSM-IV, och klassificerar vanligtvis människor efter kända personlighetsarketyper, exempelvis Typ A (överpresterare) eller utåtriktad. Psykologiska tester används också ofta inom forskning, bland annat för att identifiera beteendemönster mellan kulturer eller grupper av människor. Precis som vid andra typer av psykologiska tester beror deras effektivitet på expertisen hos dem som utformat dem; personlighetstest i tidningar är sannolikt inte särskilt träffsäkra, medan en riktig personlighetsutvärdering kan belysa dina vanor och övertygelser.
Två begrepp som illustrerar effektiviteten hos olika psykologiska tester är validitet och reliabilitet. Validitet mäter i vilken grad ett test mäter det det faktiskt ska mäta; ett IQ-test behöver till exempel inte innehålla frågor om dina matpreferenser. Reliabilitet handlar om i vilken grad ett tests resultat korrekt speglar individen – gör du testet vid olika tillfällen bör du få jämförbara resultat (du bör alltså inte få en IQ på 140 på måndagen och 90 på tisdagen). För att ett psykologiskt test ska vara träffsäkert och effektivt måste det uppvisa båda dessa egenskaper.
Som med alla subjektiva bedömningar är psykologiska tester inte alltid helt träffsäkra. Ibland är validiteten bristfällig och resultaten blir mindre relevanta än önskat. Andra gånger kan reliabiliteten vara tveksam, så att dina svar på liknande frågor varierar. Kom i sådana fall ihåg att Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders är utformat för att identifiera psykiska hälsoproblem, medan andra tester – som personlighetstest – inte nödvändigtvis speglar en objektiv verklighet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online