När ett hem blir stökigt och överfullt med berg av prylar kan begreppet "samlarsjuka" ligga nära till hands. Medvetenheten om detta tvångsmässiga samlande har ökat markant tack vare de många realityprogram om ämnet som sänts på tv. Samlandet betraktas som utom kontroll när det påverkar förmågan att röra sig fritt, sova eller laga mat i sin boendemiljö.
Lär dig om samlarbeteende. Även om samlarsjukan kan yttra sig på olika sätt innefattar den ofta att man samlar på för många "saker", oavsett om de är köpta (shopping, loppisfynd) eller inte (till exempel saker som lämnats vid vägrenen för att kastas), enligt International OCD Foundation. En person med samlarsjuka har svårt att slänga eller ge bort sina ägodelar och har ofta problem med att organisera dem. Oredan kan bli så omfattande att rummen blir praktiskt taget obeboeliga. En typisk egenskap är att personen sällan själv inser att hen har ett problem.
Granska omgivningarna. Undersök hemmet, trädgården, garaget och bilen för att se om det finns tecken på samlarsjuka. Tester fokuserar på två faktorer: graden av oreda och hur mycket oredan stör vardagslivet.
Bedöm hur stor störning oredan orsakar. Om mängden ägodelar knappast orsakar några svårigheter, eller om personen inte ständigt skaffar onödiga saker, kan det röra sig om inget eller endast ett milt samlarbeteende. Om däremot familjemedlemmar påverkas bör du fastställa nivån av störningen – måttlig, allvorlig eller extrem.
Klassificera störningen enligt en bedömningsskala. Mild samlarsjuka innebär att beteendet förekommer mindre än en gång per vecka. Måttlig samlarsjuka förekommer upp till två gånger i veckan, allvorlig samlarsjuka flera gånger per vecka, och extrem samlarsjuka inträffar oftast dagligen.
Använd ett test för samlarbeteende. Ett strukturerat test kan ge ett tydligare svar på om samlarsjukan faktiskt är ett problem. Hittar du indikationer på beteendet bör du undersöka vilka behandlingsalternativ som finns. Möjliga vägar framåt inkluderar individuell beteendeterapi, gruppterapi och stödgrupper.
Samlarsjuka (tvångssamlande) är idag erkänd som en egen diagnos inom psykiatrin och kan drabba vem som helst, oavsett ålder eller bakgrund. Tidig upptäcktion ökar chanserna till framgångsrik behandling, så tveka inte att söka professionell hjälp om oredan börjar begränsa livskvaliteten – antingen din egen eller en närståendes.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online