Bipolär sjukdom kännetecknas av kraftiga växlingar mellan mani (höjder) och depression (dalar). Tonåringar kan diagnostiseras med bipolär sjukdom precis som vuxna, men deras upplevelse av denna allvarliga psykiska sjukdom skiljer sig ofta på flera betydelsefulla sätt. Diagnos, symtom, utveckling, utvecklingsuppgifter och behandling är alla unika för ungdomsåren.
Även om symtomen varierar från patient till patient bygger en diagnos på tre huvudkomponenter. Enligt Dr. Gregory Lombardo, bidragsgivare till National Alliance on Mental Illness (NAMI) i Arlington, Virginia, är dessa: "symtom som föreligger vid konsultationstillfället, utvecklingshistorik och familjehistorik." Tillsammans ger de en helhetsbild av patientens sjukdom.
Ett av de vanligaste symtomen på bipolär sjukdom hos tonåringar är pendlingen mellan depression och eufori. När tonåringen befinner sig i ett förhöjt humör kan hen samtidigt ha en intensiv fantasi eller vara mycket kreativ, överdrivet glad, energifylld och trotsig. Ångest, irritabilitet och överkänslighet präglar däremot det deprimerade humöret. Sömnsvårigheter kan förekomma vid både mani och depression. Symtomen bedöms även efter sin intensitet och kan variera från lindriga till svåra.
När barn växer tillägnar de sig successivt nya utvecklingsfärdigheter, där varje färdighet fungerar som en byggsten för nästa steg. Hos en tonåring med bipolär sjukdom kan utvecklingen bli försenad eller till och med avstannad. Det är därför viktigt att tonåringen får möjlighet att lära sig de färdigheter som sjukdomen har stört. Ofta söker sig en ung person till en psykiater första gången inte på grund av själva sjukdomen, utan på grund av en utvecklingsfärdighet som saknas.
Enligt Dr. Gregory Lombardo är "vissa utvecklingsuppgifter särskilt svåra för barn med bipolär sjukdom: självreglering, att acceptera gränser, att hantera relationer med jämnåriga samt att fungera i skolan." När dessa uppgifter inte klaras av under barndomen blir det ännu svårare att lära sig dem som tonåring. Stöd för att utveckla dessa färdigheter måste därför ingå i den löpande behandlingen.
Enligt Dr. Gabriella Carlson finns det tre vägar att gå när ett barn visar symtom: "1. Förändra barnet, 2. Förändra miljön eller 3. Gör båda." För att förändra barnet ordineras ofta medicinering. Instruktioner och samtalsterapi är andra alternativ. Barn kan sluta ta sin medicin om den inte hjälper dem, eller om de befinner sig i ett stabilt skede – det vill säga när de inte uppvisar problem och känner sig trygga.
Om du misstänker att din tonåring lider av bipolär sjukdom är det viktigt att söka professionell hjälp så tidigt som möjligt. En kombination av medicinering, terapi och ett starkt stöd från familjen ger oftast bäst förutsättningar för ett stabilt och bra liv.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online