En förälder med bipolär sjukdom har en något större chans att få ett barn med samma diagnos än en förälder som inte lider av sjukdomen. Det betyder dock inte att ett barn till en bipolär förälder automatiskt kommer att utveckla sjukdomen. De flesta som får diagnosen bipolär sjukdom får den före 25 års ålder.
Den franske psykiatern Jean-Pierre Falret var den första att beskriva tillståndet, som han kallade "cirkulärt vanföre" (la folie circulaire). Sjukdomen kallades senare manisk-depressiv psykos. Falret var också den första att uppmärksamma den genetiska tendensen som gick i familjer.
En person med bipolär sjukdom drabbas av humörsvängningar som kallas "humörsepisoder". Maniska episoder kännetecknas av överexciterade tillstånd med ökad energi och aktivitet. Depressiva episoder kännetecknas däremot av extrem ledsamhet eller hopplöshet. Humöret kan växla kraftigt i intensitet, från milda perioder till svåra episoder som påverkar vardagen.
Det finns idag ingen bot mot bipolär sjukdom, men tillståndet kan förbättras betydligt genom receptbelagda läkemedel och samtalsterapi. Om en förälder har fått diagnosen bör hen noga följa sitt barns utveckling så att rätt insatser kan sättas in vid behov. Det är dessutom viktigt att ta sin medicinering regelbundet och aldrig avbryta behandlingen på egen hand, även om man känner sig friskare.
God hälsovård kan hjälpa till att kontrollera humörsvängningarna. Se till att få tillräckligt med sömn, ät hälsosam mat när det är möjligt och försök hålla stressen under kontroll. Lär dig så mycket som möjligt om bipolär sjukdom – god kunskap om sjukdomen gör det lättare att förstå och hantera den i vardagen.
Suicidrisk är en allvarlig riskfaktor vid bipolär sjukdom. Om en vän eller anhörig hotar att skada sig själv ska hotet alltid tas på största allvar. Kontakta omedelbart personens läkare eller terapeut, och ring akutnumret om situationen är akut.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online