
Eftersom bipolär sjukdom ännu saknar botemedel måste personer som fått diagnosen fokusera på att behandla symtomen och hålla de försvagande stämningsväxlingarna under kontroll.
Den generella behandlingsplanen vid bipolär sjukdom innebär en kombination av läkemedel, psykoterapi och livsstilsförändringar. Detta ger oftast positiva resultat. Ett läkemedel som ofta används vid behandling av bipolär sjukdom är litium.
Enligt PsychEducation.org upptäcktes grundämnet litium år 1817. Under mitten av 1800-talet upptäckte man att en lösning av litiumkarbonat kunde lösa upp uratstenar. Under samma period spekulerade forskare i att många sjukdomar, däribland mani och depression, hade samband med så kallade "uratobalanser".
Under slutet av 1800-talet användes litium för att behandla både mani och depression, men farorna med litiumöverdos blev samtidigt uppenbara, vilket bromsade den fortsatta utvecklingen av litiumbehandling.
På 1940-talet började den australiske psykiatern John Cade använda litium för att behandla patienter med mani, men det dröjde många år innan litium blev etablerat som behandling mot bipolär sjukdom. År 1970 godkände den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA litium för behandling av mani. Idag används litium allmänt som stämningsstabiliserare vid bipolär sjukdom.
Även om den exakta verkningsmekanismen inte är helt klarlagd visar forskning från Cardiff University i Storbritannien att litium påverkar en molekyl som är avgörande för att styra de signaler som hjärncellerna skickar. Denna molekyl, PIP3, bildar ett enkelt socker som kallas inositol. Litium hämmar produktionen av inositol genom att blockera enzymet inositolmonofosfatas, även kallat IMPase. Forskningen visar dessutom att högre nivåer av IMPA2 – en gen för en variant av IMPase – är kopplade till bipolär sjukdom, och att litium kan motverka denna variantgen.
Bland läkemedel mot bipolär sjukdom är litium ett av de mest välstuderade och mest använda. Det har visats minska svårighetsgraden av mani och bidra till att kontrollera depression. Många patienter upplever också bättre impulskontroll samt minskad ilska och färre arga reaktioner vid litiumbehandling. Litium kan dessutom hjälpa till att kontrollera suicidtankar hos personer med bipolär sjukdom.
Enligt MedicineNet.com bör du vara medveten om möjliga biverkningar om du använder litium vid bipolär behandling. Dessa kan bland annat inkludera viktökning, torr mun, handskakningar, ökad törst, ökad urinering, minskad libido, illamående och kräkningar, aptitlöshet, struma, synproblem, muskelsvaghet, förvirring, kramper, ostadig gång, sluddrigt tal och i värsta fall koma.
Vissa biverkningar är endast besvärande men bör ändå diskuteras med din läkare. Andra, såsom förvirring, struma, kramper, svaghet, sluddrigt tal och ostadig gång, bör åtgärdas omedelbart.
Litium är inte det enda stämningsstabiliserande läkemedlet vid bipolär sjukdom. Om litium orsakar för många biverkningar eller inte fungerar bra för dig kan din läkare hjälpa dig att byta till en annan stämningsstabilisator, exempelvis ett valproatpreparat, för att stabilisera dina stämningar.
Kom alltid ihåg att diskutera din behandling med en läkare eller annan kvalificerad vårdpersonal innan du gör några förändringar i din medicinering.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online