I många år har läkare och forskare sökt en definitiv metod för att diagnostisera patienter med bipolär sjukdom. Idag ställs diagnosen genom att läkaren bedömer patientens humör vid det första besöket, utifrån rapporterade symtom och egna kliniska observationer. I början av 2005 fann dock forskare en möjlig väg att diagnostisera psykiska störningar genom blodprov.
Enligt det amerikanska hälsodepartementet lider omkring 44 miljoner amerikaner av någon form av psykisk ohälsa. Bipolär sjukdom (tidigare kallad manisk depression) kännetecknas av kraftiga humörsvängningar mellan djup depression och mani, som ibland pågår under flera veckor eller månader. Eftersom patienter ofta har svårt att själva bedöma hur sjuka de är kan bipolär sjukdom vara svår att behandla korrekt.
Forskare har identifierat en grupp genetiska markörer som indikerar en hög grad av sårbarhet för psykisk ohälsa. Markörerna isolerades och användes därefter i en studie för att förutsäga både höga och låga humörtillstånd hos deltagarna. Träffsäkerheten i förutsägelserna låg mellan 77 och 85 procent – nivåer som är jämförbara med noggrannheten hos vissa screeningtest för cancer.
Den här typen av genetisk testning kan användas av läkare för att mäta hur effektiv en pågående behandling är, samt bidra till tidiga insatser och förebyggande åtgärder vid vissa tillstånd. Även om mer arbete krävdes för att förbättra testens noggrannhet förväntades de bli tillgängliga på marknaden för kliniskt bruk hos läkare redan 2013.
Ett exakt genetiskt test av detta slag skulle kunna garantera att patienter får rätt medicin i rätt dosering. Många forskare tror dessutom att ett objektivt genetiskt test skulle kunna göra att psykiska störningar betraktas på samma sätt som andra medicinska tillstånd. Det skulle i sin tur kunna bidra till att minska stigmat som ofta hindrar patienter från att söka den hjälp de behöver.
Testningen är inte helt okontroversiell. Vissa forskare oroar sig för att risken för missbruk av testen är hög och att de potentiellt skulle kunna leda till diskriminering vid anställningsprocesser, antagningar till universitet och högskolor eller inom försäkringsväsendet. Arbetsgivare inom högriskyrken, exempelvis militären eller polisen, skulle också kunna använda testen i urvalssyfte, vilket riskerar att skapa partiskhet i rekryteringsprocessen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online