Lindrig bipolär sjukdom: symtom, diagnos och behandling

Lindrig manisk depression, även kallad lindrig bipolär sjukdom, är ett psykiskt hälsotillstånd som kännetecknas av växlingar mellan nedstämda perioder och faser av förhöjd energi eller irritabilitet. Att förstå sjukdomens symtom och behandlingsmöjligheter gör det möjligt för den drabbade att få rätt hjälp och, så långt som möjligt, uppnå en bättre livskvalitet.

Symtom

Det finns många symtom på lindrig manisk depression. Vanliga tecken inkluderar, men begränsas inte till:

• Förlorad aptit
• Pessimistisk livssyn
• Känsla av värdelöshet
• Depressiva perioder
• För mycket eller för lite sömn
• Dramatiska humörsvängningar
• Självmordstankar

Diagnos

För att få diagnosen lindrig manisk depression behöver man kontakta en läkare som genomför undersökningar för att utesluta andra sjukdomar. När andra orsaker har uteslutits görs en psykologisk utredning, vanligtvis av en psykiater, som ställer diagnosen utifrån patientens symtom och sjukdomshistoria.

Behandling

Eftersom lindrig manisk depression är en livslång sjukdom krävs oftast kontinuerlig behandling för att hålla sjukdomen under kontroll. Läkemedel kan ges i form av stämningsstabiliserare, antipsykotika och/eller antidepressiva läkemedel. En kombination av medicinering och samtalsterapi ger ofta bäst resultat, och regelbundna uppföljningar hos vården är viktiga för att anpassa behandlingen över tid.

Att tänka på

Personer som lider av lindrig manisk depression drabbas också ofta av andra besvär, allt från migrän till ångeststörningar. Detta är ytterligare en anledning till att en grundlig och aktiv behandling är viktig.

Riskfaktorer

Lindrig manisk depression, liksom andra psykiska sjukdomar, tenderar att gå i arv. Enligt National Institute of Mental Health löper barn vars föräldrar eller syskon lider av sjukdomen sex gånger större risk att själva utveckla den. Att känna till sin familjehistoria kan därför underlätta tidig upptäckt.

Varning

Om sjukdomen lämnas obehandlad kan lindrig manisk depression utvecklas till allvarligare psykiska tillstånd, exempelvis schizofreni eller psykos. Sök alltid professionell hjälp om du misstänker att du själv eller någon närstående visar tecken på sjukdomen – ju tidigare behandlingen påbörjas, desto bättre blir prognosen.