Bipolära symptom hos kvinnor – så ser de olika faserna ut

Bipolär sjukdom är en psykisk sjukdom som kännetecknas av kraftiga humörsvängningar. Symtomen påverkar kvinnor olika, men de flesta drabbade växlar mellan djupa dalar och höga toppar. Forskning tyder på att hormoner kan spela en roll i sjukdomens utveckling. Kvinnor som redan har fått diagnosen bipolär sjukdom är dessutom extra mottagliga för humörfluktuationer under menstruation, graviditet och klimakterium.

Vanliga faser och symptom hos kvinnor

Depression

Vid ett depressivt skov kan en kvinna drabbas av gråtattacker och känna hopplöshet samt oattraktivitet. Aptiten påverkas ofta – antingen genom överätning eller kraftigt minskad matlust. I svåra fall förekommer även självmordstankar, vilket gör det viktigt att söka professionell hjälp.

Mani

Under ett maniskt skov kan en kvinna känna sig optimistisk, attraktiv och ovanligt kreativ. Hon har enorma mängder energi, sover mycket lite och försöker ofta utföra många uppgifter samtidigt. Detta kan leda till impulsiva beslut och riskfyllda beteenden som påverkar både arbete och relationer.

Hypomani

Hypomani är en mildare form av mani utan de extrema topparna. Tillståndet förekommer främst vid bipolär sjukdom typ 2, som är en mindre allvarlig variant av sjukdomen men ändå kräver behandling och uppföljning.

Blandtillstånd

I vissa fall upplever en kvinna maniska och depressiva symptom samtidigt. Det innebär att hon ofta känner sig hopplös och ledsen, men samtidigt är hyperaktiv och rastlös. Blandtillstånd kan vara särskilt påfrestande och ökar risken för självmordstankar.

Snabb cykling

Vid snabb cykling (rapid cycling) växlar humöret mycket snabbt mellan toppar och dalar. Varje episod kan bara vara några timmar eller två till tre dagar, beroende på den enskilda personen. Kvinnor drabbas av snabb cykling oftare än män, och tillståndet kopplas ibland till hormonella förändringar.

När bör du söka hjälp?

Om du eller någon i din närhet uppvisar tecken på bipolär sjukdom är det viktigt att kontakta vården. Med rätt behandling – ofta en kombination av stämningsstabiliserande läkemedel och samtalsterapi – kan de flesta leva ett stabilt och fungerande liv trots diagnosen.