
Paniksyndrom är en form av ångestsyndrom som ger upphov till intensiva fysiska och känslomässiga symtom. Enligt National Institute of Mental Health i USA lider cirka sex miljoner amerikaner över 18 års ålder av paniksyndrom. Trots att tillståndet är vanligt är det många som inte känner igen tecknen, vilket kan leda till onödigt lidande och fördröjd vård.
Den exakta orsaken till paniksyndromets symtom är ännu inte helt klarlagd, enligt Mayo Clinic. Läkare tror att symtomen utlöses av kroppens naturliga kamp- eller flyktreaktion – den urgamla mekanism som skyddar oss från fara. Varför dessa reaktioner aktiveras utan att någon verklig fara föreligger är dock fortfarande okänt. Forskning pekar på att både arv, stress och förändringar i hjärnans signalsubstanser kan spela en roll.
Symtomen vid paniksyndrom kan vara mycket obehagliga och inkluderar bland annat:
Paniksyndromets symtom kommer plötsligt och kallas då för panikattacker. Vanligtvis varar attackerna några minuter, men de kan i vissa fall pågå i upp till en timme, enligt National Mental Health Information Center. När attacken klingar av återgår kroppen oftast gradvis till det normala, men trötthet och oro kan finnas kvar ett tag efteråt.
Panikattacker uppstår ofta utan någon tydlig orsak och kan till och med väcka dig ur sömnen. Eftersom symtomen ofta liknar dem vid andra sjukdomar, exempelvis hjärtinfarkt, söker sig många patienter till akutsjukvården när attackerna första gången drabbar dem. Detta är fullt begripligt, eftersom bröstsmärta och andnöd alltid bör utredas medicinskt innan de kan kopplas till ångest.
Enligt National Mental Health Information Center räknas du som havande paniksyndrom om du upplever fler än fyra panikattacker inom fyra veckor, följt av minst en månad av ständig rädsla för att attackerna ska komma tillbaka. Denna rädsla, ibland kallad anticipatorisk ångest, kan i sig begränsa livskvaliteten och leda till undvikandebeteenden.
Om du misstänker att du lider av panikattacker eller paniksyndrom är det viktigt att kontakta vården. Tillståndet går i regel att behandla effektivt med samtals terapi, såsom kognitiv beteendeterapi (KBT), och i vissa fall läkemedel. Med rätt behandling kan de flesta leva ett normalt och aktivt liv utan återkommande attacker.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online