En panikattack är ett plötsligt anfall av intensiv rädsla eller obehag som når sin topp inom några minuter. Symtomen kan kännas överväldigande – hjärtklappning, svettningar, darrningar, andnöd och en stark känsla av att tappa kontrollen. Men vad ligger egentligen bakom dessa attacker?
Det finns flera faktorer som kan utlösa eller öka risken för panikattacker. Här är de vanligaste:
Paniksyndrom går ofta i familjer, vilket tyder på en genetisk komponent. Forskarna har dock ännu inte identifierat vilka specifika gener som är inblandade. Har du en nära anhörig med paniksyndrom kan risken vara något förhöjd att du själv utvecklar besvären.
Människor som är benägna att oro, ängslan och negativa tankemönster löper större risk att utveckla paniksyndrom. Även hög känslighet för stress och stark reaktivitet inför nya situationer kan spela roll.
Traumatiska händelser – till exempel övergrepp under uppväxten, allvarliga olyckor eller naturkatastrofer – kan öka risken för paniksyndrom senare i livet. Kroppen och psyket kan reagera med överdrivna larmreaktioner långt efter den ursprungliga händelsen.
Kraftig stress, som att förlora sitt jobb, gå igenom en skilsmässa eller mista en närstående, kan utlösa en panikattack hos personer som redan är sårbara. Ofta uppstår attacken under en period av långvarig påfrestning snarare än i ett enskilt ögonblick.
Några medicinska tillstånd kan ge symtom som liknar panikattacker, bland annat sköldkörtelrubbningar, hjärtsjukdomar och diabetes. Därför är det klokt att först låta en läkare göra en undersökning så att fysiska orsaker kan uteslutas.
Koffein, nikotin och andra stimulerande ämnen kan förvärra ångesten och utlösa panikattacker hos vissa människor. Energidrycker och stora mängder kaffe är vanliga bovar.
Människor som befinner sig i alkoholabstinens kan drabbas av panikattacker. Alkohol påverkar nervsystemets balans, och när kroppen vänjer sig av kan både ångest och paniksymtom tillfälligt förvärras.
Rädslan för att få en ny attack kan skapa en ond cirkel av oro och vaksamhet. Ju mer du fruktar nästa attack, desto större blir risken att kroppen återigen reagerar med panik. Detta fenomen kallas ofta för "rädsla för rädslan".
Panikattacker kan inträffa utan någon uppenbar utlösande faktor, och inte alla som upplever en panikattack utvecklar paniksyndrom. Drabbas du ofta och besvären påverkar din vardag är det bra att söka hjälp – det finns effektiva behandlingar, bland annat kognitiv beteendeterapi (KBT).
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online