Terapeuter möter många utmaningar när de arbetar med arga barn. Det kan vara svårt eller till och med omöjligt att resonera med yngre barn eller hjälpa dem att kognitivt förstå sina känslor. Dessutom kan föräldrar till arga barn själva vara aggressiva eller ha problem med ilska, vilket riskerar att orsaka bakslag i behandlingen. Lekterapi ger ofta en långsammare förändringsprocess än terapi för vuxna, eftersom den bygger på en högre grad av förståelse och förmåga att behålla nya insikter hos klienten. Trots detta finns det flera effektiva metoder som terapeuter kan använda för att hjälpa arga barn.
Håll dig lugn även när barnet eskalerar. Det kräver en medveten ansträngning och kan innefatta strategier som djupandning och positivt självprat. Magedandning kan behövas för att lindra fysiska symtom som hjärtklappning och darrningar. Självprat kan användas för att påminna dig själv om att du är den auktoritet som finns i rummet och att barnet inte har makt över dig. Kroppsspråket bör dessutom signalera en öppen och inbjudande hållning, så att barnet successivt börjar känna sig tryggt och bekvämt.
Bedöm alltid situationen och det enskilda barnets behov. Det blir betydligt lättare om du har arbetat med barnet under en längre tid och känner till dess mönster. Att upprätthålla tydliga gränser är alltid nödvändigt, men ibland kan en varsam fysisk beröring vara lugnande för ett argt barn. I andra fall kan det vara mer effektivt att ge barnet utrymme och avstånd. Musikterapi är ytterligare ett verktyg som kan lugna ett upprört barn – exempelvis genom mjuk bakgrundsmusik eller att sjunga tillsammans.
Det är viktigt att komma ihåg att ilska är en sekundär känsla. Det innebär att det alltid finns en primär känsla som ligger bakom reaktionen, exempelvis sorg, skam eller rädsla. Terapeutens uppgift är att ta reda på vad barnet egentligen känner och bearbeta de underliggande problemen – inte bara hantera ilskan i sig. Ett exempel: ett barn som fysiskt angriper en klasskamrat i skolan efter att ha blivit mobbat reagerar i ilska, men under ytan kan hen känna sig sårad och generad över att bli retad inför sina klasskamrater.
Barn behöver lära sig om emotionell intelligens, vilket kan vara extra svårt för de som är vana vid att kväva sina känslor. Vissa familjer har oskrivna regler om att inte visa hur man känner, vilket gör att barnen aldrig får lära sig värdet av att identifiera och uttrycka sina känslor. Känslokort kan användas som verktyg för att hjälpa barn att identifiera och bearbeta olika känslor. Lär barn att tydligt kommunicera hur de mår genom en enkel formel: de namnger sin känsla och förklarar sedan varför de känner just så.
Lär barn om självreglering så att de tränar upp förmågan att tolerera negativa känslor. Frustrationer är en del av livet, och det är viktigt att barn förstår att de måste kontrollera sina impulser. Introducera även begreppet kognitiva snedvridningar: att tänka i absoluta, svartvita eller katastrofala banor kan snabbt eskalera ilska. Hjälp barnet att se situationer mer realistiskt och nyanserat. Barn behöver också lära sig att skilja mellan sig själva och andra människor. När de accepterar att de inte kan styra hur andra beter sig blir det lättare att inte ta ilskaframkallande situationer personligt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online