Innan en klient eller patient påbörjar terapi för psykisk ohälsa genomgår hen ofta ett intag- och bedömningsformulär, ibland kallat biopsykosocial bedömning. En stor del av denna bedömning fyller patienten i skriftligt. Ofta anställs dock terapitekniker för att genomföra eller medverka vid bedömningen genom en strukturerad intervju. Svaren som registreras hjälper sedan terapeuten att avgöra bästa möjliga behandlingsväg för patienten.
Terapiteknikern dokumenterar de aktuella symtomen i intagformuläret. Eftersom patienter kan ha svårt att beskriva sina besvär är både intervjufrågorna och formuläret kategoriserade. Om patienten till exempel uppger symtom kopplade till depression, såsom känslor av hopplöshet, bristande intresse för aktiviteter som brukar upplevas lustfyllda eller irrationella skuldkänslor, går intervjuaren vidare med följdfrågor. Antalet symtom och deras varaktighet noteras också, så att terapeuten kan ställa en preliminär diagnos.
Historiken av psykisk hälsa ger både tekniker och terapeut information om eventuella tidigare diagnoser som kan bidra till de aktuella symtomen. Om de nu rapporterade symtomen liknar en tidigare diagnos frågar tekniken om när behandling senast ordinerades och om patienten har följt sin behandlingsplan. En översikt över tidigare ordinerade och aktuella läkemedel är också viktig, eftersom terapeuten behöver ta hänsyn till den innan nya läkemedel ordineras eller rekommenderas. Den psykiska hälsans historik omfattar även familjehistorik. Enligt National Institute of Mental Health kan bipolar sjukdom i släkten indikera en högre sannolikhet för en aktuell störning.
Terapitekniker frågar om patientens demografiska uppgifter och nuvarande boendesituation. Demografisk information kan användas för att avgöra om den lokala miljön bidrar till det aktuella problemet. Frågorna omfattar bland annat etnicitet, anställningshistorik, ekonomisk situation, civilstånd och eventuell brottslighet. De inkluderar även försäkrings- och faktureringsuppgifter, så att terapeuten kan fastställa en avgift baserad på patientens ekonomiska situation och antalet sessioner som täcks.
Medicinska tillstånd och substansmissbruk kan påverka de symtom som presenteras. Cancerpatienter kan exempelvis uppleva depression till följd av omfattande kemoterapi eller en livshotande diagnos. Missbruk av marijuana eller kokain kan ge upphov till paranoida känslor, medan missbruk av psykedeliska substanser kan utlösa psykotiskt eller maniskt beteende. Även om patienten inte missbrukar för närvarande kan terapiteknikern fråga om perioder av nykterhet, eftersom de aktuella symtomen kan vara typiska under olika faser av återhämtning.
Genom att kombinera information om aktuella symtom, sjukdomshistorik, demografiska förhållanden samt medicinsk bakgrund och eventuellt missbruk får terapeuten en helhetsbild som ligger till grund för en individanpassad behandlingsplan. En noggrant genomförd intervju av en terapitekniker är därför ett viktigt första steg i vården av psykisk ohälsa.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online