Om du eller en närstående har drabbats av en stroke är det viktigt att förstå att det i praktiken handlar om en nära-döden-upplevelse. Stroke är inte längre en sjukdom som enbart drabbar äldre – vem som helst kan få den, oavsett ålder eller bakgrund. Det yngsta fall jag hört talas om gällde en sjuårig pojke.
Jag själv fick en stroke när jag var 26 år, och omgivningen blev förbluffad eftersom jag var så ung. Det fanns inga tidiga varningssignaler – det kom helt plötsligt. En morgon vaknade jag för att göra mig redo för jobbet och drabbades av en obehaglig huvudvärk. Min mamma kontrollerade mitt blodtryck, och till min förvåning låg det på 150/100 – trots att jag aldrig tidigare haft högt blodtryck eller fått någon sådan diagnos.
Jag bestämde mig för att ligga kvar tills huvudvärken släppte. När smärtan upphört trodde jag att allt var bra och försökte resa mig – men jag kunde inte gå och föll genast till golvet. Jag kröp genom hela huset för att berätta för min mamma att något var allvarligt fel. Jag ringde in mig sjuk den dagen och åkte till akuten. Precis när läkarna skulle skriva ut mig med ett recept försökte jag ställa mig upp och föll i sjuksköterskans armar. Därefter lades jag in på sjukhuset, där jag blev liggande i en hel månad.
Under den månaden kunde jag inte gå alls. Min väg tillbaka gick från rullstol till gångstöd, vidare till käpp, sedan en benortos och till slut utan hjälpmedel alls. Det var en skrämmande och nedstämd upplevelse. Medan jag låg på sjukhuset förlorade jag dessutom jobbet, eftersom man då inte hade några säkra svar på när jag skulle kunna återgå i arbete. Kort sagt: de skickade blommor med ett uppsägningsbrev bifogat.
För att göra en lång historia kort har min livskvalitet förändrats betydligt. Jag kunde aldrig återgå till samma yrkesområde inom vården. Ungefär ett år efter min återhämtning började jag studera igen och tog två examen: en kandidatexamen i företagsledning och en masterexamen i företagsekonomi. Till hösten planerar jag att påbörja doktorandstudier.
Kom ihåg att återhämtningen efter en stroke sällan är rak och enkel. Du kanske aldrig återfår full funktion, eftersom stroke innebär allvarliga hjärnskador. Utsidan kan se normal ut, men invärtes kan läget vara helt annorlunda. Här följer mina råd om hur du kan fortsätta din återhämtning efter utskrivningen från sjukhuset.
Din läkare kan rekommendera behandling med acetylsalicylsyra (till exempel Aspirin) i kombination med Plavix. Båda är blodförtunnande läkemedel, men de kan ha biverkningar: acetylsalicylsyra kan bland annat orsaka näthinneblödningar och påverka levern, medan Plavix kan ge mindre blödningar, lättutvecklade blåmärken, bröstsmärta, ansiktssvullnad, svart avföring samt mörk eller blodig urin.
Vissa väljer att komplettera med naturliga alternativ som linfröolja, som också har en blodförtunnande effekt och dessutom innehåller många viktiga vitaminer och fettsyror. Oavsett vad du överväger: byt aldrig eller lägg aldrig till läkemedel utan att först rådfråga din läkare. Det är också klokt att läsa på om de mediciner du får ordinerade, så att du förstår både biverkningarna och varför just du får dem.
Låt en dietist ta fram en kostplan anpassad efter just dina behov. Om din stroke exempelvis orsakades av övervikt är det extra viktigt att få en plan som passar dig, eftersom alla är unika och vissa har svårare att gå ner i vikt än andra. En dietist kan anpassa kosten efter din ämnesomsättning och dina hälsomål.
Har du nyligen skrivits ut från sjukhuset efter en stroke är det viktigt att fortsätta med arbetsterapi, fysioterapi och/eller logopedi – även om du känns helt frisk. En stroke orsakar betydande skador på hjärnan, och återhämtningen tar tid.
Jag hade min stroke för sex år sedan och blir fortfarande ofta yrselig. En gång i kyrkan stängde jag ögonen och svajade fram och tillbaka. Jag har också kvar en viss svaghet på den kroppsdel som drabbades. Vissa dagar känner jag mig utmärkt, andra dagar dyker små tecken upp som bara jag själv lägger märke till.
Efter en stroke kan du ha förlorat mycket av styrkan i armar och ben. Arbeta därför målmedvetet med att stärka de försvagade områdena, till exempel genom motståndsträning. Under min tid på sjukhuset var armarna svaga, och jag byggde snabbt upp styrkan genom att köra runt mig själv i rullstolen längs korridorerna.
Du kanske inte klarar av ansträngande aktivitet, men om du kan gå är en promenad i grannskapet ett utmärkt sätt att röra på sig – förutsatt att det är säkert. Bor du i ett område där det inte är tryggt att promenera kan du istället ansluta dig till ett lokalt gym och gå på löpbandet i din egen takt.
Boka regelbundna uppföljningsbesök så att din läkare kan utvärdera och övervaka din återhämtning. Då upptäcks eventuella komplikationer i tid och behandlingen kan anpassas efter hur du mår.
Efter en stroke bör du undvika stress i alla former. Var ditt jobb stressigt innan du insjuknade? Överväg i så fall att byta karriär till ett område med lägre press, eftersom det kan vara svårt att återgå till exakt samma arbete som tidigare.
Som jag nämnde tidigare kan tiden efter en stroke kännas tung och nedstämd. Ett sätt att hantera depressionen är att hjälpa andra som själva har svårt att hantera sin situation. När jag låg på HealthSouth, en rehabiliteringsanläggning, fanns där volontärer som uppmuntrade andra strokedrabbade – och de flesta av dem hade själva haft en stroke. Att volontärarbeta är oerhört givande: du visar andra drabbade att de inte är ensamma och att ni tillsammans kan kämpa vidare.
OBS: Artikeln bygger på en enskild persons erfarenheter och ersätter inte professionell medicinsk rådgivning. Rådfråga alltid din läkare innan du gör ändringar i din behandling eller livsstil.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online