Kognition avser en persons tankeprocess och hur personen tänker kring sina egna tankar, även känt som metakognition. Begreppet omfattar även minne och uppmärksamhet. Emotion beskriver däremot känslomässiga tillstånd. Det känslomässiga tillståndet kompliceras av att individer inte alltid vet vad de känner. Ytterligare förvirring uppstår kring frågan om hur kognition och emotion samverkar. När en persons kognition blir försämrad kan det påverka den känslomässiga regleringen.
Förmågan att uppmärksamma världen omkring oss är en viktig del av kognitionen. Utan selektiv uppmärksamhet skulle det vara svårt att veta vad man ska fokusera på i ett givet ögonblick. Dean Delis och Edith Kaplan skapade en populär serie neuropsykologiska tester kallad Delis-Kaplan Executive Functioning System (D-KEFS), som innehåller mått på allmän uppmärksamhet.
Med deras system som förebild kan man träna visuell uppmärksamhet, avsökning och skifte genom att använda komplexa labyrinter och punkt-till-punkt-spel. Träna med tidsmätning som ett sätt att mäta framsteg – när tiden minskar har den visuella uppmärksamheten förbättrats.
Arbetsminnet är en annan hörnsten i kognitionen eftersom det gör det möjligt att behålla information i hjärnan tillräckligt länge för att bearbeta den på rätt sätt. Genom att utöka arbetsminnets kapacitet stärks kognitionen som helhet.
Med ytterligare en ledtråd från testerna i Delis-Kaplan Executive Functioning System kan du använda spelkort för att skapa en arbetsminnesövning. Lägg slumpmässigt fyra kort i en rad med framsidan uppåt och titta på dem i fem sekunder. Vänd korten och försök minnas valör och färg. Öka antalet kort för varje omgång. För en avancerad övning kan du försöka minnas korten i omvänd ordning.
Ett av de svåraste problemen när det gäller emotion är förmågan att ha insyn i sina känslor. Att uppleva en viss känsla och att veta var den kommer ifrån är två olika saker. Dagboksskrivande kan hjälpa en individ att få insikt i sitt känslomässiga tillstånd eftersom det tvingar fram självreflektion kring dagens händelser.
År 2006 genomförde forskare vid Ball State University i Indiana en metaanalys, det vill säga en granskning av en större grupp studier, om fördelarna med dagboksskrivande. Deras resultat, som publicerades i Journal of Athletic Training, tyder på att dagboksskrivande ökar uttrycket av känslor, kritiskt tänkande och självreflektion.
En annan teknik som kan förbättra den känslomässiga förmågan ligger i att använda dagboksskrivande för att koppla samman tankar och känslor. Tankejournaler, som först beskrevs av psykologen Aaron Beck, gör det möjligt att förstå automatiska tankar och underliggande känslor som annars kan förbli i det undermedvetna.
Det finns inget standardformat för att föra journal, men den grundläggande idén är att när en upprörande känsla eller tanke uppstår, skriver man ner den och går sedan igenom alla fakta och associationer. Ställ frågor om tanken, till exempel: "Hur sannolikt är detta egentligen?", "Vilka andra yttre faktorer påverkade denna tanke?" och "Påverkar känslotillståndet uppfattningen av tanken?" Att besvara sådana frågor om tankar hjälper till med den känslomässiga regleringen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online