Trots att rökning är den vanligaste förebyggbara dödsorsaken i USA – med cirka 400 000 dödsfall årligen enligt Tobacco-Related Disease Research Program (TRDRP) – börjar över 3 000 personer röka varje dag. Nio av tio av dem är ungdomar eller unga vuxna. Orsakerna till rökandet hänger samman med nikotinens påverkan på hjärnans signalsubstanser, vilket i sin tur påverkar tankar, känslor och till och med beteenden.
Flera studier tyder på att nikotin kan ha en dämpande effekt på aggressivt beteende. I en studie utförd av A.P. Silverman vid Imperial Chemical Industries Ltd. uppvisade råttor som tillfördes 25 ml nikotin per kilo kroppsvikt ett markant minskat aggressionsbeteende. På liknande sätt visade en studie av Grace S. Emley och Ronald R. Hutchinson vid Foundation for Behavioral Research att nikotin fördröjde bitreaktionen hos ekorrapapor.
Den positiva effekten på aggression har även kunnat påvisas i studier på människor. D.R. Cherek vid Psychiatry Research Unit, Louisiana State University, lät försökspersoner välja mellan ett aggressivt svar – som innebar att pengar drogs tillbaka eller att fiktivt vitt brus riktades mot en annan person – och ett icke-aggressivt svar som gav ekonomisk belöning. Att båda formerna av aggressiva svar minskade signifikant efter nikotintillförsel tyder på en aggressionsdämpande effekt.
En studie ledd av Sandra File vid King's College, som presenterades inför British Pharmacological Society i juli 2000, antyder att kvinnor gynnas mer av nikotin än män när det gäller stress- och aggressionsnivåer. Manliga och kvinnliga försökspersoner fick nikotin eller placebo via nikotininhalator innan de skulle genomföra ett matematikprov. Medan mäns aggression och ångestnivåer steg markant efter provet – oavsett om de fått nikotin eller inte – uppvisade de kvinnliga deltagarna som fått nikotin i princip ingen ökning alls av aggression eller ångest.
Enligt en studie av C. Perini, F.B. Muller och F.R. Buhler vid institutionen för medicin och forskning i Basel, Schweiz, ”accelererar undertryckt aggression den tidiga utvecklingen av essentiell hypertoni”. Med detta i åtanke är det inte förvånande att Emleys och Hutchinsons studie på spindelapor visade att kronisk nikotinkonsumtion ledde till lägre blodtrycksnivåer, vilket i sin tur minskade risken för att utveckla essentiell hypertoni.
Även om flera studier stödjer uppfattningen att nikotinkonsumtion minskar aggression är det värt att notera att den stora majoriteten av rökare tenderar att vara extroverta, perfektionistiska och ha konstitutionell ångest, enligt David M. Warburton, författare till boken ”Addiction Controversies”. Detta innebär att nikotinets effekter kan vara subjektiva och personlighetsberoende snarare än enhetliga för alla.
Kom dock ihåg att även om nikotin kan ha vissa akuta effekter på beteende och humör är rökning fortfarande extremt skadlig för hälsan och den största förebyggbara dödsorsaken. De möjliga beteendeeffekterna väger inte upp de allvarliga hälsoriskerna som är kopplade till tobaksrökning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online