En fixering kan beskrivas som att man lägger ovanligt stora mängder psykisk energi på ett visst område av sitt liv, vilket betraktas som tvångsmässigt. Våra psykiska fixeringar kan identifieras genom hur mycket tid vi lägger på vissa aktiviteter och med vilken intensitet vi ägnar oss åt dem. De kan definitivt bli en destruktiv kraft i vårt personliga liv, familjeliv och arbetsliv.
Registrera hur mycket tid du lägger på alla dina aktiviteter och för en dagbok under en månads tid. Du kommer gradvis att se mönster framträda, vilket gör det möjligt att notera tidsmängder som verkar överdrivna för den aktuella aktiviteten. Tveka inte att rådfråga andra om huruvida tiden som läggs på en viss aktivitet verkar oskälig jämfört med tiden för andra aktiviteter.
Lägg märke till intensiteten med vilken du ägnar dig åt vissa aktiviteter. För hög intensitet kan betyda att du inte kan slita dig från en uppgift, att du snäser åt personer som försöker avbryta dig, eller till och med att du försummar dagliga åtaganden på grund av en särskild fixering. Ett exempel på fixeringsintensitet är datorspelaren som spelar i sex timmar i sträck utan paus. Sådana fixerade personer kan framstå som zombieaktiga, med ett ensidigt fokus. Ett annat exempel är personen som tillbringar timmar på sociala medier som Facebook, vilket kan vara starkt beroendeframkallande.
Fråga din familj om du verkar fixerad. De blir oftast de första att upptäcka dina fixeringar, eftersom de sannolikt är de som drabbas av din försummelse. Be om ärlig och rak feedback, och var inte rädd för att höra hur din försummelse har påverkat deras känslor. Ibland inser vi inte själva att vi har en psykisk fixering, eftersom vi är så uppslukade av den.
Ta reda på om din fixering är aktiv eller passiv. Har du tvångstankar och grubbel, eller utför du aktiviteten mer eller mindre på autopilot? En aktiv fixering orsakas ofta av låga nivåer av signalsubstanser i hjärnan, såsom serotonin. Många patienter med tvångssyndrom och fixeringar får betydande lindring när de behandlas med antidepressiva läkemedel. En passiv fixering kan däremot orsakas av inlärd vana eller uttråkning.
Identifiera din fixering genom att mäta tiden du lägger på den, intensiteten med vilken du ägnar dig åt aktiviteten samt genom att be vänner och familjemedlemmar om synpunkter. Sök sedan hjälp hos en specialutbildad terapeut som är van vid att behandla just din typ av fixering. Röker du exempelvis och bedöms ha en oral fixering, krävs en annan behandling än om samma fixering yttrar sig som överätning. Andra psykologiska fixeringar kan innefatta sexuella fetischer och internetberoende. Med rätt samtalsterapi eller medicinering behöver fixeringar inte längre styra ditt liv – men medvetenhet om problemet är det avgörande första steget.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online