Vi drömmer ofta när vi sover, men ibland är drömmen inte tillräckligt kraftfull eller märklig för att fastna i minnet. När du går in i REM-sömn eller djupsömn fortsätter hjärnan att vara aktiv – och det är då drömmarna uppstår. Här går vi igenom fakta, funktioner och vanliga missuppfattningar kring drömmar och sömn.
Källa: health.howstuffworks.com
Medan du sover passerar kroppen genom fem olika sömfaser, om och om igen, tills du vaknar på morgonen. Lätt sömn är den första fasen och den lättaste att väckas ur. Härifrån driver du långsamt in i något djupare sömn. Den tredje och fjärde fasen utgör övergången till djupsömn, och hjärnaktiviteten saktar gradvis ner.
Cirka 90 minuter efter att den första sömfasen inletts går du in i REM-sömn. Då upplever hjärnan sina långsammaste vågor, de så kallade deltavågorna. Samtidigt ökar pulsen och andningen, och precis som namnet antyder rör sig ögonen snabbt under ögonlocken medan du drömmer. Resten av kroppen är tillfälligt förlamad – troligen för att hindra oss från att fysiskt agera ut våra drömmar.
Sömncykeln upprepas flera gånger under natten och varar omkring 120 minuter innan den börjar om från början.
År 1960 genomförde forskaren William Dement en uppmärksammad studie där försökspersoner väcktes varje gång de gick in i REM-sömn. De deltagare som inte fick fullfölja sina REM-perioder uppvisade lindriga störningar, bland annat ångest, irritabilitet och koncentrationssvårigheter.
Senare forskning har motbevisat teorierna om att brist på drömmar eller REM-sömn skulle leda till minnesförlust. Men allmän erfarenhet talar ändå sitt tydliga språk: får vi inte tillräckligt med sömn och känner oss inte utvilade, är risken stor att vi går genom dagen retliga, trötta och lite "ur balans".
Sammanfattningsvis behöver vi alltså inte REM-sömn för att hjärnan ska fungera överhuvudtaget – men vi fungerar betydligt sämre utan en hel natt med flera kompletta sömncykler. Sömnen gör det möjligt för kroppen att stänga av och för hjärnan att äntligen få sin välbehövliga paus.
Att du inte minns en dröm betyder inte att du inte drömt. Drömmar fastnar lättare i minnet om de är starkt känslomässiga – som att återse en gammal vän eller en tidigare kärlek, eller om det handlar om en mardröm. En dröm kan också bli minnesvärd om den är särskilt absurd. Drömmer du till exempel att du förvandlar melonfrön till drakar genom att hålla dem under vatten i 45 sekunder, kommer du troligen ihåg den drömmen i flera veckor – medan du letar efter tolkningar som kanske inte ens finns.
Det är också en utbredd missuppfattning att alla minnesvärda drömmar faktiskt betyder något. Drömmer du att du äter en jättestor marshmallow kan det helt enkelt betyda att du är hungrig. Drömmer du om att återse någon från ditt förflutna kan det spegla en längtan i ditt undermedvetna. Historien är full av berättelser om "förutsägelser", där en person återförenas med någon kort efter att ha drömt om just den händelsen. Det finns både logiska och ologiska förklaringar till detta – men alla är svåra att bevisa.
Så även om vissa drömmar kan tolkas som meningsfulla, kan de mest absurda drömmarna lika gärna bara vara en blandning av intryck och tankar från dagen innan – kanske till och med utan att du var medveten om dem själv. Med samma logik kan man förstås ta en tomatmacka och hitta en dold profetia i brödet.
Du befinner dig inte i REM-sömn hela natten. Du drömmer fler drömmar än en varje natt, och om du kommer ihåg någon är det oftast bara den sista. Men att du drömmer varje natt är ett faktum.
Utan att fullfölja minst en hel sömncykel (det är lugnt att vakna under lätt sömn när REM-fasen avslutats) blir ingen särskilt trevlig sällskap. Och om någon sovit dåligt är det helt enkelt fel tillfälle att ta ett viktigt samtal med personen – vänta hellre tills hen fått en ordentlig natts sömn.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online