Trots att stress ofta betraktas som ett psykologiskt problem har den verkliga fysiska effekter, såsom ökad adrenalinutsöndring, höjt blodtryck, accelererad hjärtfrekvens och ökad muskelspanning. Stress saktar ner matsmältningen, frigör kroppens fett- och sockerlager, höjer kolesterolnivåerna och gör att blodet koagulerar lättare – vilket i sin tur ökar risken för hjärtinfarkt och stroke. Lyckligtvis kan du sänka din stressnivå genom regelbunden motion och avslappningstekniker som meditation och yoga.
Stressrelaterade symtom inkluderar huvudvärk, muskelvärk eller spänningar, bröstsmärta, att äta för mycket eller för lite, magbesvär, sömnproblem samt förändrad sexlust och återkommande förkylningar. Kontakta din läkare för att få en bedömning av om dina besvär beror på stress.
Insé att känslor som ledsenhet eller depression, irritabilitet eller ilska, rastlöshet, bristande motivation eller koncentrationsförmåga samt ångest kan vara tecken på stress. Även känslor av att bli överväldigad, ensam eller isolerad är vanliga manifestationer. Ta dig tid att identifiera och adressera de underliggande orsakerna.
Fundera över om du isolerar dig från vänner och familj, använder droger, alkohol eller tobak, skjuter upp saker eller försummar ditt ansvar. Lägg också märke till om du har svårt att minnas saker, har koncentrationssvårigheter, använder dåligt omdöme, känner ständig oro eller har rastlösa och ängsliga tankar.
En promenad utomhus kan rensa huvudet från bekymmer och ge nytt fokus. Fysisk aktivitet hjälper till att lugna både kropp och sinne genom att förbruka stresskemikalierna i blodet. Träning kan dessutom förbättra din sömn. Välj träningsformer som du tycker om och håll dem regelbundna.
Progressiv avslappning innebär att spänna och slappna av olika muskelgrupper en i taget. Börja vid huvudet och arbeta dig ned till fötterna – spänn varje muskelgrupp och släpp sedan eftertryckligt. Andas djupt från buken: ta långsamma, djupa andetag och andas ut helt. Du kan även andas in djupt, hålla andan några sekunder och sedan andas ut.
Gå gärna på yogaklasser eller anslut dig till en meditationsgrupp. Meditera gärna kring bilden av en trevlig person, plats eller händelse.
Lägg märke till din inre dialog och undvik negativt självprat. Se till att dina samtal med dig själv är vänliga och stödjande. Mata dig själv med positiva tankar och förvandla snabbt negativa tankar till positiva bekräftelser.
Hitta sunda sätt att utlopp för dina känslor. Prata med en vän eller kurator, rulla upp fönstren och skrik ut i bilen, eller gråt om du känner för det. Slå på en kudde eller banka på madrassen med en tennisracket medan du vrålar. Ett annat effektivt verktyg är att skriva ett brev till personen som väcker din ilska – du behöver inte skicka det. Att formulera dina känslor på papper hjälper dig att släppa uppbyggd frustration.
Basera din kost på färska frukter och grönsaker, magra proteiner och fullkorn. Undvik bearbetade livsmedel som belastar kroppen ytterligare. Begränsa ditt koffeinintag, eftersom koffein kan förvärra nervositet och störa sömnen. Undvik även alkohol, tobak och andra droger – de ger ibland tillfällig lindring men löser aldrig kärnan i problemet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online