När en kris drabbar dig behöver du förmågan att transcendera dig själv – åtminstone tillräckligt länge för att hålla fast vid något högre än själva krisen. Många gör dock inte detta, helt enkelt för att de inte tillhör någon särskild religion. Men andlighet är inte samma sak som religion. Oavsett trosinriktning måste du, om du vill utveckla den andliga dimensionen av din personlighet, vara beredd att se djupt in i dig själv och börja lyssna.
De flesta människor har ersatt det inre perspektivet på livet med ett yttre, eftersom vi blivit lärda av välvilliga auktoriteter att vi om vi ser inåt kommer att finna allsköns ondska. Du kommer inte att finna ondska, men du kommer att upptäcka på vilka sätt du lurar och bedrar dig själv. När du ser inåt finner du också styrkor, sårbarheter, hopp, drömmar, längtan, begär och passioner. Allt detta i kombination hjälper dig att utveckla din andlighet.
När du upptäcker ditt eget självbedrägeri är det första du ska komma ihåg att att skälla på dig själv inte hjälper dig att utveckla något. Du lurar inte dig själv för att du är ond. Du lurar dig själv för att du förhandlar med verkligheter som du tror annars skulle överväldiga dig. Även om det kan fungera på kort sikt kommer självbedrägeriet inte att fungera i längden, eftersom du kommer att möta samma verkligheter om och om igen. Så när du upptäcker ditt eget självbedrägeri, se det som den överlevnadsteknik det är. Titta sedan igen på de verkligheter du försökt undvika.
När du har tittat på dessa verkligheter är nästa steg att börja acceptera dem. ”Att acceptera livet på livets villkor” är en av de andliga lärdomarna hos Anonyma Alkoholister. Acceptans är inte förlåtelse – ett ord fyllt av religiösa konnotationer om försoning. Acceptans är snarare ett enkelt erkännande av att en viss verklighet är vad den är. Det betyder dock inte nödvändigtvis att inget kan göras åt saken. Faktum är att det är genom acceptans som du kan identifiera ett lösbart problem korrekt och börja utveckla effektiva lösningar. Denna typ av acceptans tar ”Gud-som-öde” ur ekvationen. Med andra ord slutar du anta att olyckor är tecken på Guds straff.
När du finner sårbarheter i din självreflektion bör du döpa om dem till styrkor, för det är precis vad de är. Dina sårbarheter berättar vad du behöver, vad du vill ha och de djupaste aspekterna av din egen andlighet. Börja en dialog med dina sårbarheter och lyssna på vad de säger dig om dina behov, om din tomhet och om din syn på livet. Dessa sårbarheter kan bli din vägledning för att skapa ett andligt liv.
Till sist, börja utveckla en lyssnande hållning. De med religiös bakgrund tenderar att fylla luften med mycket bön, mycket talande till Gud – vem det än är för dig. Att lyssna är annorlunda. Att lyssna är att höra din egen ands musik och vilken Högre makt du än finner inom dig. Meditation är en sådan lyssnande hållning. Men det finns många andra, som att ta en promenad, skapa, laga mat, skriva eller sjunga. Om du vill utveckla din andlighet är lyssnandet den yttersta vägen. Sanningen är att från det ögonblick du började se inåt började du också lyssna. Fortsätt med det, för det leder dig till din personliga högsta sanning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online