Sjukvårdsinformatik kombinerar teknik, såsom datorer och nätverk, med tvärvetenskapliga hälsovetenskaper som biomedicin och farmakologi för att förbättra patientvården. Genom att organisera patientdata i ett sammanhängande och strukturerat format möjliggör informatiken smidigare och effektivare vårdprocesser.
År 1949 grundade Gustav Wagner den första professionella organisationen för informatik i Tyskland. Utbildningsprogram inom området inleddes under 1960-talet i Frankrike och spreds därefter genom Europa till USA runt 1970. Denna tidiga form av sjukvårdsinformatik fokuserade främst på att generera fakturor samt hantera patienters in- och utskrivningar. Bland de amerikanska sjukhus som införde denna struktur fanns Latter-Day Saints Hospital i Salt Lake City, Utah; Massachusetts General Hospital i Boston; samt Kaiser Permanente i Oakland, Kalifornien.
Den snabba tillväxten och spridningen av sjukvårdsinformatik hänger samman med teknikutvecklingen och datorernas genombrott under 1970-talet. Systemen vid denna tid byggde på en enda stordator och tidsdelade datorer för att bearbeta all patientinformation. Under 1980-talet började vårdpersonal använda flera mindre datorer kopplade till samma patientdatabas. Organisationer utvecklade även standarder och protokoll för överföring av sjukvårdsinformation. Trots detta kunde informatiksystemen från den tiden inte producera skräddarsydda rapporter, och fokus låg fortfarande på ekonomiska aspekter.
American Medical Informatics Association (AMIA) bildades 1990 genom en sammanslutning av tre andra organisationer. Föreningen arbetar för att utbilda vårdpersonal från alla discipliner inom standarder och system för sjukvårdsinformatik. Med cirka 3 200 medlemmar angav organisationen att 10 000 yrkesverksamma skulle ha utbildats för att effektivt använda sjukvårdsinformatik fram till år 2010.
Från och med 1995 möjliggjorde högnätverkade datorer och databaser ett fritt flöde av sjukvårdsinformation. Fokus skiftade gradvis mot patientvård och individuellt anpassade rapporter. Stödjande applikationer för alla delar av vården, exempelvis varningar för läkemedelsinteraktioner och elektronisk receptutskrivning, bidrog till högre kvalitet i patientvården. Samtidigt sjönk priset på persondatorer, vilket gjorde dem till ett oumbärligt verktyg på de flesta vårdmottagningar där de enkelt integrerades med befintliga informatiksystem.
I takt med att sjukvårdsinformatiksystemen blivit mer anpassningsbara och flexibla har vårdpersonal kunnat arbeta på alltmer individualiserade sätt. Kliniska specialister använder systemen för att fokusera på enskilda patienter, medan folkhälsoarbetare utnyttjar samma verktyg för att analysera hälsoproblem i samhället och inom specifika befolkningsgrupper. Informatiken har också fått en viktig roll inom forskning och teoriutveckling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online