Läkarens uppförandekod – eller medicinsk etik – bygger på underliggande övertygelser, antaganden, känslor och attityder som i sin tur styr hur vården utövas i praktiken. Oetiskt beteende kan leda till disciplinära åtgärder, vilket gör etiken till en central del av läkaryrkets professionalism.
Den hippokratiska eden utgör grunden för läkarens uppförandekod. Eden är en tidig grekisk text som krävde att läkare svor på att upprätthålla medicinska standarder och värna om patientens bästa. Den moderna versionen av eden skrevs 1964 av Louis Lasagna, dekan vid Tufts University, enligt PBS.org. Sedan dess har den använts vid medicinska utbildningar världen över som ett symboliskt löfte om etiskt yrkesutövande.
Inom medicinsk etik finns fyra kärnprinciper som vägleder läkarens uppförande:
Dessa principer ska tillämpas politiskt, religiöst, kulturellt och filosofiskt neutralt, oavsett patientens bakgrund eller läkarens personliga övertygelse.
Läkare som följer en etisk uppförandekod bygger upp ett gott rykte bland kollegor och inom sjukvården. Dessutom känner sig patienterna respekterade och förstådda, vilket leder till en högre grad av patientnöjdhet och ett starkare förtroende för vården. Ett gott förtroende mellan läkare och patient underlättar dessutom kommunikationen och kan förbättra behandlingsresultaten.
Det finns flera vanliga missuppfattningar kring den hippokratiska eden. Den moderna versionen av eden krävs exempelvis inte av alla medicinska fakulteter. Den kända formuleringen ”skada först inte” återfinns dessutom inte i den ursprungliga hippokratiska eden, enligt NIH:s avdelning för medicinhistoria. Frasen kommer i stället från andra antika medicinska skrifter.
Det är också troligt att Hippokrates själv inte författade den hippokratiska eden. Enligt University of Virginia Health Systems kan eden i stället ha skrivits av några av hans elever eller efterföljare.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online