Hur sjuksköterskebemanningen påverkar patientresultaten

Det är allmänt erkänt att bemanningsnivån av sjuksköterskor på sjukhusavdelningar har en avgörande betydelse för patienternas utfall av vården. Den nationella databasen för vårdkvalitetsindikatorer (National Database of Nursing Quality Indicators) visar en direkt koppling mellan tillgången på utbildad vårdpersonal och såväl positiva som negativa resultat för enskilda patienter.

Tillräcklig bemanning förbättrar resultaten

Med tanke på sjuksköterskornas centrala roll i patientvården är det logiskt att en tillräcklig bemanning leder till bättre utfall. Sjuksköterskor övervakar patienters tillstånd, administrerar läkemedel, upptäcker tidiga tecken på försämring och samordnar vården – uppgifter som alla kräver tid och närvaro.

I en välkänd studie kom forskaren Linda Aiken och hennes kollegor fram till att "betydande minskningar av dödligheten kan uppnås genom att öka antalet legitimerade sjuksköterskor". Fyndet har sedan dess bekräftats av flera efterföljande undersökningar som visar att varje extra patient per sjuksköterska ökar risken för komplikationer och död.

Bemanningsbrist leder till negativa utfall

Omvänt uppstår negativa konsekvenser för patienterna när det finns för få sjuksköterskor för att ge en adekvat vård. Enligt en studie från det amerikanska hälsodepartementet (Department of Health and Human Services) kan dessa konsekvenser bland annat omfatta:

• Urinvägsinfektioner
• Lunginflammation
• Chocktillstånd
• Blödningar i övre mag-tarmkanalen
• Förlängda vårdtider på sjukhus
• Misslyckad räddning vid akuta försämringar
• Ökad dödlighet inom 30 dagar

Dessa komplikationer är ofta förebyggbara och uppstår delvis för att underbemannad personal inte hinner genomföra den noggranna övervakning och grundläggande omvårdnad som patienterna behöver.

Lagstadgade bemanningsnormer

Frågan har fått så stor betydelse för folkhälsopolitiken att lagstiftare i flera amerikanska delstater, exempelvis Kalifornien och Massachusetts, har infört obligatoriska normer för maximalt antal patienter per sjuksköterska. Syftet är att möta "den växande oron för att patienter skadas av otillräcklig bemanning, i takt med att sjukdomarnas svårighetsgrad och vårdens komplexitet ökar".

Kalifornien blev 2004 den första delstaten med lagstadgade miniminivåer för bemanning, och utvärderingar av lagen tyder på att patienterna där får kortare vårdtider och bättre överlevnad jämfört med delstater utan motsvarande krav. Debatten om hur bemanningen bäst regleras fortsätter dock världen över, eftersom sjukvården samtidigt brottas med brist på utbildad personal och stigande kostnader.