USA är ett av få industrialiserade länder i världen utan allmän sjukvård som täcker alla. Även om gratis kliniker finns runt om i hela landet känner många inte till dem, och allt fler vänder sig därför till internet för sina medicinska behov – allt från råd och diagnoser till medicinering. Även om det finns lagliga sätt att köpa läkemedel online via en digital konsultation är frågan betydligt mer komplex än många anar.
I USA, där vård inte är gratis och till och med ett telefonsamtal med medicinsk personal kan kosta pengar, blir onlinekonsultationer allt populärare. Läkemedelsmyndigheten FDA har ingen officiell ståndpunkt i frågan, men bedömer praktiken som ett "undermåligt" sätt att förskriva medicin. Varje delstat har dessutom egna lagar om distanskonsultationer, vilket innebär att vilka läkemedel som får säljas online varierar från delstat till delstat. FDA förbjuder endast försäljning av kontrollerade ämnen – exempelvis narkotika samt medel som påverkar sinnesstämning och mentalt tillstånd – via fjärrkonsultation.
Den digitala vården kommer i flera former. Den första varianten är en videokonsultation via webbkamera, där läkaren därefter skriver ut ett recept som skickas till patienten via ett apotek som läkaren är knuten till. Arrangemanget ordnas ofta av ett tredjepartsföretag, och i praktiken godkänner många läkare nästan vilka recept som helst – såvida inte allvarliga kontraindikationer upptäcks.
Mayo Clinic genomförde en studie som visade att män som sökte ett mindre pinsamt sätt att få potensmedicin inte löpte större eller mindre risk än de som undersöktes på ett vanligt mottagningsrum, när de ringde en av dessa internetläkare för en intervju och ett recept. Trots studien från en så ansedd aktör är praktiken dock fortfarande ifrågasatt inom delar av den medicinska världen.
Närmast botten på skalan när det gäller trovärdighet återfinns den så kallade formulärkonsultationen. Här fyller patienten i ett frågeformulär som påminner om att fuska på ett prov: frågorna frågar rakt ut om patienten lider av vissa åkommor – beroende på vilken medicin som beställs – och om det finns skäl för läkaren att avslå receptet. Dessa apotek är faktiskt lagliga, trots att många tror motsatsen. Vissa delstater tillåter inte leverans av specifika läkemedel, men överlag granskas formuläret av en läkare, godkänns rutinmässigt, vidarebefordras till ett apotek och skickas sedan hem till patienten över natten med expressfrakt.
Söker man efter en onlinekonsultation i en sökmotor möts man oftast av en lång lista med länkar – och dessa leder nästan oundvikligen till utländska apotek. Vissa hävdar att FDA i själva verket tillåter import för personligt bruk, medan andra öppet uppger att varken recept eller konsultation krävs. De senare erbjuder till och med instruktioner om vad man ska göra om försändelsen stoppas i tullen, samt garantier i form av ny leverans eller återbetalning.
Denna typ av verksamhet är flagrant olaglig och säljer ofta preparat som man kan dömas för att införskaffa. Apoteken utomlands har dessutom varit uppfinningsrika i sina smugglingsmetoder – allt från att gömma tabletterna i DVD-fodral till att packa försändelserna så tätt med snören och annat material att innehållet blir svårt att identifiera.
Det amerikanska privata vårdsystemet hör till de bästa i världen, men det lämnar ett tomrum som onlineapotek och digitala konsultationer fyller. Även om det är relativt tryggt att förskriva många läkemedel på detta sätt borde flera preparat som FDA inte klassar som kontrollerade egentligen vara det. Läkemedelsindustrins inflytande över myndigheten bidrar nämligen till att vissa farliga läkemedel förblir lagliga och lättillgängliga, medan andra relativt ofarliga preparat hålls under sträng kontroll.
När det gäller framtiden är läget i stort sett detta: inköp av mediciner online förblir lagligt så länge någon form av konsultation sker och ingen narkotika säljs via nätet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online