Traditionell ingenjörskonst handlar om att tillämpa matematik och naturvetenskap för att förbättra människans villkor, bland annat genom konstruktion och analys av olika objekt. Bioingenjörskonsten går ett steg längre och tillämpar vetenskapliga och matematiska begrepp på levande organismer i naturliga miljöer. I mer artificiella miljöer kan objekt och strukturer dessutom konstrueras för att förbättra mänsklig prestation. Bioingenjörskonsten påverkar många aspekter av livet genom både medicinska och miljömässiga faktorer, skriver Hermine Smikle i en artikel från 2008 om matematik inom bioingenjörskonsten.
Oavsett om området kallas bioteknik, biologisk ingenjörskonst, biomedicinsk teknik eller bär andra namn har vetenskapen haft enorm betydelse för livsmedelsproduktion, medicin och miljö.
En enkel definition av bioteknik är människans användning av organismer. Det är en uråldrig praktik som idag ofta förknippas med termer som kloning. Närhelst en människa tar ett blad och använder det för att odla fram en ny växt är det i själva verket en form av kloning. Vetenskapens teknik har numera nått atomnivå tack vare gentekniken, skriver Smikle.
Utvecklingen inom biotekniken sker i en allt snabbare takt i modern tid. Biotechnology Institute listar fyra händelser från perioden före Kristus. Mellan 1590 och 1833 inträffade åtta historiska händelser inom biotekniken, och från 1855 till 1888 lika många. Under första hälften av 1900-talet registrerades 18 händelser, och under 1950- och 1960-talen ytterligare tolv anmärkningsvärda sådana. Vid 1970-talet blev framstegen så talrika att de behövde redovisas per decennium. Under 1980- och 1990-talen ägde sedan otaliga händelser rum varje år. Enligt Biotechnology Institute vore det svårt att peka ut vilka av dessa som är de allra viktigaste.
Biotechnology Institute inleder sin tidslinje med sumeriernas ölbryggning runt 1750 f.Kr. År 500 f.Kr. använde kineserna ett antibiotikum i form av sojakräm för att behandla bölder. Grekerna bedrev växtföljd redan 250 f.Kr., och år 100 f.Kr. tillverkade kineserna ett insektsbekämpningsmedel av krossade krysantemum.
År 1590 e.Kr. uppfann Janssen mikroskopet. Hooke beskrev celler 1663 och Leeuwenhoek upptäckte protozoer och bakterier 1675. År 1802 hade begreppet "biologi" etablerats. År 1863 studerade Mendel ärftlighet genom ärtors egenskaper, och 1883 utvecklades rabiesvaccinet.
Dessa exempel utgör dock endast en bråkdel av alla viktiga upptäckter som gjorts inom området.
År 1914 användes bakterier för att rena avloppsvatten i England. Fleming upptäckte penicillin 1928. Elektronmikroskopet togs i bruk 1942 för att studera virus som infekterar bakterier, och 1944 upptäcktes att DNA är genernas materiella substans, enligt Biotechnology Institutes tidslinje.
År 1953 avslöjades DNA:s tredimensionella struktur. Den genetiska koden förstods för första gången 1964, och 1972 noterades likheten mellan människans DNA-sammansättning och schimpansers och gorillors. År 1977 användes genmodifierade bakterier för att syntetisera humant tillväxthormon.
USA:s högsta domstol beslutade 1980 att konstruerade livsformer fick patenteras. Tekniken för DNA-fingeravtryck utvecklades 1984. År 1997 lyckades skotska forskare klona ett får – det världsberömda Dolly. Tre generationer möss klonades 1998, och 1999 avkodades den fullständiga genetiska koden hos mänskliga kromosomer. Fåret som klonats 1997 avlivades 2003 på grund av lungsjukdom.
I breda termer kan biomedicinsk teknik spåras tillbaka minst 3 000 år i tiden. År 2000 grävde tyska arkeologer fram en mumie från det antika Thebe som bar vad som tycktes vara en protes fäst vid foten, fungerande som en ersättning för en stor tå, enligt The Whitaker Foundation.
År 1816 använde en fransk läkare en ihoprullad tidning för att lyssna på en patients bröstkorg – en uppfinningsfrihet som ledde fram till stetoskopets tillkomst. Biomedicinsk teknik har dessutom passerat andra primitiva stadier som kryckor, tandproteser av trä och platåskor. I mitten av 1800-talet upptäcktes muskel- och nervvävnads resistens mot elektrisk ström, vilket gav upphov till elektrofysiologin. Röntgen upptäckte av en slump att en katodstrålerör kunde avge en genomträngande stråle som passerar genom väggar – en upptäckt som ledde till utvecklingen av röntgenstrålar.
Efter andra världskriget började kommittéer sammanträda för att förena idéer från medicin och ingenjörskonst. År 2006 arbetade uppskattningsvis 32 000 bioingenjörer inom en rad olika områden kopplade till hälsoteknologi, enligt The Whitaker Foundation.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online