Komplikationer vid flebotomi: hematom, långvarig stasning och hemolys

Flebotomi – praktiken att ta blodprover och andra vävnadsprover från patienter för medicinsk testning, forskning eller blodbanksändamål – utförs vanligtvis av en utbildad flebotomist eller annan laboratoriepersonal. De vanligaste ingreppen är venpunktion, där ett blodprov tas från en ven (oftast i armen), och fingerstick, där ett mindre blodprov tas från en fingertopp.

Även om de flesta venpunktioner och fingersticks är enkla och problemfria kan komplikationer uppstå, antingen på grund av patientens hälsotillstånd eller för att flebotomisten inte följer den korrekta proceduren. Här går vi igenom de tre vanligaste komplikationerna, hur de förebyggs och hur de bör behandlas.

Hematom

Ett hematom är en ansamling av blod som samlas i vävnaden runt en ven. Det kan se ut som ett blåmärke eller vara upphöjt och är ofta smärtsamt. Hematom orsakas vanligtvis när flebotomisten "missar" en ven, bara delvis träffar venen eller punkterar hela vägen igenom den under en rutinmässig venpunktion.

De flesta hematom är endast obehagliga, men särskild försiktighet bör iakttas hos barn, äldre och patienter med blödningssjukdomar eller patienter som använder blodförtunnande läkemedel.

Så förebyggs hematom

För att minska risken för hematom bör flebotomisten:

• välja en ytlig, lättillgänglig ven att punktera,
• säkerställa att venen nås i korrekt vinkel, och
• undvika att söka med nålen i vävnaden efter att stickningen misslyckats.

Behandling av hematom

Vid ett hematom bör patientens drabbade område höjas över hjärtats nivå, samtidigt som is och försiktigt tryck appliceras på platsen.

Långvarig stasning

En stas är ett nödvändigt verktyg som hjälper flebotomisten att initialt lokalisera (palpera) och träffa en ven. Stasen får dock inte sitta kvar på patienten längre än två minuter, eftersom det då riskeras både provets kvalitet – så kallad hemoconcentration, där blodet koncentreras i extremiteten – och patientens hälsa. Långvarig stasning kan i värsta fall leda till irreversibla vävnads- eller nervskador.

Korrekt förfaringssätt vid svårfunna vener

Om flebotomisten har svårt att hitta en ven bör hen:

• lossa stasen och värma området med en värmelampa eller en handhållen värmare,
• be patienten knyta handen lätt, därefter återfästa stasen och palpera området på nytt, och
• om venen fortfarande inte går att finna, avlägsna stasen och pröva andra armen eller ett alternativt område.

Om en patient med stas påsatt klagar över ovanlig smärta, domningar eller stickningar ska en chef kontaktas och medicinsk personal tillkallas omedelbart.

Hemolys

Till skillnad från de tidigare komplikationerna drabbar hemolys inte patienten, utan det insamlade blodprovet. När ett blodprov tas på fel sätt eller hanteras grovt kan de röda blodcellerna i provet genomgå så kallad lys, vilket innebär att cellerna sönderdelas. Hemolys kan påverka eller i värsta fall ogiltigförklara resultaten av många analyser.

Flebotomister bör alltid hantera provtagningsrör varsamt. Innehåller rören tillsatsmedel som behöver blandas ska de försiktigt vändas upp och ner – aldrig skakas.

Sammanfattning

Genom att följa korrekt stickteknik, begränsa stastiden, lyssna på patientens signaler och hantera proverna varsamt kan flebotomister minimera risken för komplikationer och samtidigt säkerställa tillförlitliga provresultat och en tryggare vårdupplevelse för patienten.