En studie från det amerikanska institutet NIOSH (National Institute for Occupational Safety and Health) från 2003 visade en ökning av våld på arbetsplatser inom hälso- och sjukvården, där personal, patienter och besökare var inblandade. Våldet tog sig uttryck i form av hot, fysiska övergrepp (inklusive våldtäkt, dråp och användning av vapen) samt rån.
Året innan studien genomfördes drabbades sjukhuspersonal av 2 637 icke dödliga övergrepp – motsvarande 8,3 per 10 000 anställda, jämfört med 2 per 10 000 anställda inom den privata sektorn. Utan lämpliga insatser för förebyggande arbete, krishantering och stöd efter traumatiska händelser anser många att vårdinrättningar är sårbara för våld.
Vårdmiljöer kan präglas av starka spänningar, och flera faktorer kan få en person att begå våldshandlingar. Personer som befinner sig i mycket stressiga situationer, har en historik av våld, lever med vissa psykiatriska diagnoser eller är påverkade av droger eller alkohol utgör betydande risker. Vissa kroniskt psykiskt sjuka individer skrivs ut från sjukhuset efter att ha vårdats i samband med en incident, eftersom de inte får hållas kvar om de inte bedöms utgöra en fara. Utan ordentlig uppföljning kan en rad faktorer utlösa ett återvändande till vårdinrättningen med våldsamma avsikter.
En ökad polisnärvaro, att rättsväsendet använder sjukhus för att förvara misstänkta gärningspersoner samt patienter med våldsamma tendenser har dessutom skapat ytterligare risker. Risken för våld hos dessa individer kan öka om de känner sig hotade verbalt eller via kroppsspråk.
Flera situationer kan öka riskfaktorerna i vårdmiljöer. Om verksamheten är underbemannad eller om en anställd arbetar ensam – särskilt om säkerheten är otillräcklig – är risken större att våld bryter ut. Långa väntetider i trånga och obehagliga väntrum kan utlösa oberäkneligt beteende hos människor. Undersökningar, behandlingar och sjukgymnastik kan dessutom skapa situationer där en anställd är ensam med en patient utan stöd från kollegor. Många av dessa isolerade situationer uppstår i områden utan larm eller kommunikationssystem, vilket särskilt kan gälla i områden med hög brottslighet.
Vid patienttransporter bör extra försiktighet iakttagas så att personalen inte blir överrumplad. Samma principer gäller vid arbete i dåligt upplysta korridorer, rum och parkeringsplatser. Inrättningar som hanterar pengar eller läkemedel, exempelvis mottagningar och apotek, löper dessutom högre risk att drabbas av våldsamma rån.
Den vanligast rekommenderade strategin för att förebygga våld i vårdmiljöer är en god bemanning. Som svar på NIOSH-studien inledde sjukhus ett samarbete med den amerikanska arbetsmiljömyndigheten OSHA (Occupational Safety and Health Administration) för att ta fram initiativ som stärker säkerheten och de förebyggande åtgärderna, liksom beredskapen och strategierna för stöd efter traumatiska händelser.
Enligt NIOSH fortsätter våldet delvis på grund av att anställda inte hanterar incidenterna på rätt sätt. Efter en oväntad våldshändelse på arbetsplatsen måste chockad vårdpersonal ändå behålla lugnet för att kunna hantera efterspelet, vilket kan innefatta panikslagna och arga personer. Varje organisation behöver därför ta fram en plan för att kunna fortsätta ge optimal vård efter ett våldsutbrott, samtidigt som personalen ges möjlighet att bearbeta händelsen både gemensamt och individuellt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online