Det växande antalet patienter som läkare och sjuksköterskor måste behandla påverkar både vårdkvaliteten och dessa yrkesutövares arbets- och livskvalitet. Personalbristen inom hälso- och sjukvården förvärrar problemen, och det faktum att många människor inte har råd med sjukförsäkring gör dem svårare att behandla. Svåra arbetsförhållanden i vissa delar av landet samt det ökande antalet pensionärer som kan komma att behöva avancerad vård kommer säkerligen att sätta de redan knappa resurserna på ytterligare prov.
Över 47 miljoner människor i USA saknade sjukförsäkring i början av 2010. Detta har fått många att avstå från läkarbesök för förebyggande vård. Många patienter väntar ofta tills de är allvarligt sjuka innan de söker vård på akutmottagningar, vilket gör behandlingen både svårare och dyrare. De löper dessutom större risk att drabbas av – och därmed sprida – infektionssjukdomar som regelbundna hälsokontroller, vaccinationer och andra förebyggande åtgärder ofta skulle kunna förhindra, enligt Nursing Online Education Database.
En växande brist på läkare och sjuksköterskor gör det svårt att erbjuda vård av högsta kvalitet eller tillräckliga bemanning där behovet är som störst. Färre medicinskolaexaminerade väljer primärvården, som har den högsta efterfrågan. Denna nedgång ökar för varje år, delvis eftersom läkare inom primärvården tjänar betydligt mindre än specialister. Dessutom täcker Medicare- och Medicaid-ersättningarna ofta endast en del av deras avgifter.
Bristen på sjuksköterskor kan vara ännu mer akut. American Association of Colleges of Nursing citerade prognoser om att bristen skulle kunna nå 260 000 år 2025. Orsaken är bland annat brist på utbildningspersonal vid sjuksköterskeutbildningar samt ekonomiska problem som hindrar skolorna från att expandera och till och med fått vissa att stänga, förklarade en artikel i tidskriften Health Affairs i juli/augusti 2009. Som ett resultat tackade sjuksköterskeutbildningarna nej till nästan 50 000 sökande 2008, tillade AACN.
I takt med att antalet vårdpersonal minskar faller en allt större del av vårdansvaret på dem som blir kvar, och de måste då arbeta längre pass och hantera flera patienter samtidigt. Detta försämrar både livskvalitet och vårdkvalitet samt ökar risken för potentiellt livshotande medicinska misstag. Samtidigt förväntas cirka 80 miljoner babyboomare ha gått i pension fram till 2020. Pensionärerna kommer att lägga ytterligare bördor på redan överbelastade vårdgivare, varnade New Hampshire Public Radio.
Endast cirka 10 procent av landets läkare väljer att praktisera på landsbygden, eftersom invånarna där ofta saknar sjukförsäkring och har lägre inkomster än storstadsbor, förklarar Health Care Blog. Många patienter måste resa långa sträckor för att få vård och väntar ofta tills de är allvarligt sjuka innan de gör det. Dessutom gör områden med få apotek det svårt att snabbt förse patienter med nödvändiga receptbelagda läkemedel. På vissa orter saknar småsjukhus akutmottagning helt, vilket tvingar allmänläkare att ha jour oftare för att kunna hantera medicinska nödläge.
Övergången från manuell till elektronisk journalföring skulle spara pengar, öka effektiviteten och minska felen – men den är komplicerad och kostsam, enligt en artikel i CNET News. Regelverket kring implementeringen varierar mellan delstater och lokalsamhällen, och de verksamheter som genomfört övergången uppger att den visade sig vara mer komplex och dyr än de förväntat sig. Dessutom är många institutioner ovilliga att bära konverteringskostnaderna själva, tillade artikeln.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online