
Upptäckten av DNA räknas bland de största vetenskapliga prestationerna under 1900-talet och har haft djupgående teoretiska och praktiska konsekvenser. På teoretisk nivå öppnade den möjligheter att förstå livet – och särskilt det mänskliga livet. På praktisk nivå har den revolutionerat genetisk forskning, medicinsk forskning och behandlingar. DNA-analys har dessutom blivit ett av de mest värdefulla verktygen inom kriminaltekniken.
Varje art har unika genetiska DNA-sekvenser. DNA-analys gör det möjligt att identifiera arter och, kanske ännu viktigare, att identifiera individer samt deras genetiska relationer. Här följer fem steg som hjälper dig att förstå de viktigaste målen med DNA-analys.
Du behöver inte bli expert på DNA:s historia, men en allmän introduktion till dess utveckling och metoder ger dig sammanhanget och kunskapen som krävs för att uppskatta huvudmålen med DNA-analys. Det är sir Alec Jeffreys som tillskrivs äran att ha introducerat teknikerna för genetiskt fingeravtryck (DNA-fingerprinting) i England år 1984. Hans arbete byggde på tidigare genetisk forskning, och teknikerna blev kommersiellt tillgängliga redan 1987.
Allmänhetens kunskap om och intresse för DNA-analys har till stor del sina rötter i kriminaltekniken. Inom rättsväsendet används DNA-typning och genetiskt fingeravtryck för att identifiera både offer och gärningspersoner vid brott. Populära tv-serier som CSI har bidragit till att sprida kännedom om hur beroende kriminaltekniken är av DNA-analys. Tidningar rapporterar också ofta om fall där oskyldigt dömda personer har frikännits tack vare DNA-bevis.
Precis som kriminaltekniken har medicinområdet genomgått en radikal omvandling tack vare DNA-forskningen. DNA-analys används idag för att hantera en mängd medicinska frågor, exempelvis:
Den mest omfattande och ambitiösa tillämpningen av DNA-analys är Human Genome Project, projektet som kartlade hela det mänskliga arvsmassan. Detta var ett 13-årigt forskningsprojekt som avslutades 2003. Målet var att identifiera alla cirka 20 000–25 000 gener hos människan. Projektet syftade också till att etablera etiska, juridiska och sociala riktlinjer för hur den kunskap som inhämtas genom DNA-forskning ska lagras och delas.
Genographic-projektet sponsras av National Geographic. Dess mål är att kartlägga den mänskliga artens migrationshistoria genom att använda DNA-analys för att studera hundratusentals människor världen över. Projektet visar hur DNA-forskningen kan besvara stora frågor om vår gemensamma ursprungshistoria.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online