Health Insurance Portability and Accountability Act (HIPAA) är en amerikansk lagstiftning som ger enskilda personer skydd mot att deras privata journaler sprids utan deras samtycke. Trots detta finns det flera situationer där en persons medicinska uppgifter inte omfattas av skyddet, eller där lagen själva skapar nya problem kring patientintegriteten. Här går vi igenom de viktigaste undantagen och bristerna.
När polis eller annan brottsbekämpande myndighet presenterar en domstolsorder eller ett husrannsakningsbeslut gäller inte HIPAA-skyddet. En individs journaler kan då lämnas ut till myndigheten utan personens samtycke.
När en vårdgivare skickar in en ansökan till ett försäkringsbolag måste aktuella behandlingar och ingrepp redovisas. Detta kan skapa problem för den som hellre betalar för behandlingen ur egen ficka, just för att hålla sin sjukvårdsinformation privat och borta från försäkringsregistren.
Ett annat känt problem med HIPAA är att lagen skapar hinder för personer som vill delta i forskningsstudier. Enligt Association of Academic Health Centers har takten i medicinsk forskning märkbart saktats ned på grund av HIPAA och de strikta kraven på patientsekretess, eftersom forskare får svårare att nå potentiella deltagare och deras data.
HIPAA skyddar inte en persons integritet när hälsouppgifter lämnas ut till läkemedelsföretag eller andra företag för marknadsföring, återkallanden av produkter eller utbyte av mediciner. Det innebär att känslig information kan hamna hos kommersiella aktörer utan att patienten har något verkligt skydd.
Enligt HIPAA-reglerna kan en individ inte stämma den som bryter mot sekretessen. Däremot finns möjligheten att lämna in ett formellt klagomål till företaget eller vårdenheten som begick överträdelsen, vilket i sin tur kan leda till granskning av myndigheter men inte till skadestånd via domstol.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online