Sjukhus världen över arbetar i allt högre grad aktivt för att uppnå ISO-certifiering. American Legion Hospital i Crowley, Louisiana, var det första sjukhus som registrerade sig för ISO-certifiering av kvalitetsledning, vilket skedde redan 1996. Även om sjukhus redan omfattas av strikta tillsynsmyndigheter, exempelvis Food and Drug Administration (FDA) i USA, visar rapporter från Institute of Medicine (IOM) att medicinska fel årligen kostar 37 miljarder dollar och orsakar cirka 44 000 dödsfall i landet. ISO-certifiering kan bidra med strukturerade arbetsmetoder som minskar dessa fel och höjer patientsäkerheten.
Internationella organisationen för standardisering (ISO) har som syfte att harmonisera branschpraxis mellan olika länder för att underlätta samverkan och skapa ett gemensamt språk mellan industrier med olika företagskulturer. Organisationen grundades 1947 och dess standardportfölj omfattar idag fler än 18 000 riktlinjer. Sammanlagt deltar 163 nationer i framtagningen av standarderna, vars godkännande och användning påverkar omkring 98 procent av den globala arbetskraften.
Flera ISO-standarder överensstämmer väl med sjukhusens verksamhet. De främjar arbetsmetoder som skyddar patienters säkerhet och personliga uppgifter. Vissa regler kräver exempelvis tydlighet i kommunikationen mellan patient och läkare samt inom vårdteamet, allt för att förebygga misstag. ISO efterlyser även centraliserade databaser med patientinformation som behörig personal kan nå när som helst och från valfri plats.
Standarderna ställer dessutom krav på åtgärder som bevarar material- och läkemedelsleveransernas spårbarhet från mottagningstillfället, liksom tydlig märkning som stödjer korrekt dosering.
ISO 9001 är den mest spridda kvalitetsledningsstandarden och är fullt tillämpbar på sjukhusmiljöer, där den kan ge betydande fördelar. Den aktuella versionen, ISO 9001:2015, bygger på principen att alla nivåer i organisationen ska driva kvalitetsarbetet framåt. Överfört till sjukhuset innebär det att ledning, förvaltning och medicinsk personal gemensamt fokuserar på att leverera hög kvalitet till patienterna – exempelvis genom korrekt patientinformation, en infektionskontrollerad miljö och diagnostisk utrustning som fungerar tillförlitligt.
Kontinuerlig processförbättring skapar dessutom nya möjligheter att öka patienternas komfort och korta återhämtningstiden, minska antalet faktureringsfel samt eliminera avbrott och inkonsekvenser i lagerhanteringen.
ISO 22870:2006 innehåller krav som styr testning av patienter med bärbara, ofta handhållna instrument på sjukhuset, så kallad point-of-care-testning (POCT). Riktlinjen beskriver vilka bästa metoder som leder till korrekt diagnostik och exakt dokumentation som kopplar testresultaten till rätt patient. Standarden används i kombination med ISO 15189, som riktar sig specifikt mot medicinska laboratoriers kompetens och kvalitet.
På samma sätt som inom andra ISO-anslutna branscher utfärdas certifikatet till sjukhuset av ett ackrediterat certifieringsorgan, efter att en oberoende tredje part har verifierat att verksamheten uppfyller ISO-standardernas avsikt och krav. Efterlevnaden prövas genom att varje enskilt standardkrav jämförs med personalens faktiska arbetspraxis.
Revisorerna utgår från processdokumentationen och gör slumpmässiga stickprov på personalens efterlevnad av ISO-reglerna. De avvikelser som upptäcks klassas som större eller mindre luckor: Större avvikelser måste åtgärdas omedelbart för att certifikatet ska kunna utfärdas, medan mindre brister får korrigeras inom ett års tid.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online