Hälso- och sjukvårdssektorn har utvecklat ett system av numeriska och alfanumeriska koder för att registrera olika aspekter av hälsodata. En medicinsk kodares arbete går ut på att tilldela koder till patienters diagnoser och procedurer efter ett läkarbesök, en sjukhusvistelse eller annan vårdhändelse. För att kunna koda medicinska procedurer korrekt måste man följa ett antal steg och riktlinjer.
Enligt American Health Information Management Association används medicinska koder för ersättningsanspråk, för att beräkna resultat och kvalitet hos vårdrelaterade tjänster samt för vårdstyrning, forskning och planering. Olika vårdinrättningar, inklusive sjukhus, kliniker och läkarmottagningar, använder numeriska eller alfanumeriska procedurkoder för att registrera de specifika hälsotjänster som utförs av vårdpersonal. Standardkodningssystemen är avsedda att reglera klassificeringen av dessa procedurer samt avgifterna för dem.
Beroende på typ av procedur eller vårdinrättning kan olika kodningssystem användas. Exempel på medicinska procedurkodningssystem är Current Procedural Terminology (CPT), International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems (ICD), Healthcare Common Procedure Coding System (HCPCS) samt Diagnosis Related Group (DRG). I de flesta fall kommer du dock att arbeta med antingen CPT eller ICD-9, där nian anger revisionsnumret.
Gå igenom all medicinsk dokumentation som lämnats in av vårdgivaren. Dessa dokument kan bestå av journaler, utvärderingar och liknande rapporter som innehåller detaljerad information om patientens sjukdomar, skador, kirurgiska ingrepp med mera. När du har identifierat den medicinska proceduren ska du sedan tilldela och kategorisera rätt procedurkod(er) med hjälp av ett av standardkodningssystemen. Kodens noggrannhet är avgörande, eftersom den måste uppfylla alla försäkringskrav och gällande regelverk.
Konsultera manualen för det kodningssystem du använder för att hitta motsvarande kod. Som Centers for Disease Control and Prevention framhåller bygger ICD-9 på Världshälsoorganisationens nionde revision av International Classification of Diseases och fungerar som den auktoriserade metoden för att koppla koder till diagnoser och procedurer.
ICD-9-CM består av en ordnad numerisk katalog över kodnummer för alla sjukdomar, en alfabetiskt sorterad katalog över var sjukdomskoden finns i manualen samt en taxonomisk struktur för kirurgiska, diagnostiska och terapeutiska procedurer.
Current Procedural Terminology utvecklas och underhålls av American Medical Association (AMA) och är indelad i tre kategorier. Enligt AMA används CPT-kategori I-koder för att beteckna specifika tjänster eller procedurer, och posterna består av en femsiffrig numerisk kod tillsammans med en definition. Kategori I delas i sin tur in i områdena utvärdering och hantering, anestesi, kirurgi, radiologi, patologi och laboratoriemedicin samt medicin.
Kategori II består av kompletterande spårningskoder som kan användas för prestationsmätning. Dessa poster består av en fyrsiffrig numerisk kod följt av bokstaven F. Kategori III är en tillfällig uppsättning koder för ny teknik, tjänster och procedurer, där posterna består av en fyrsiffrig numerisk kod följt av bokstaven T. I likhet med ICD innehåller CPT-manualen även sektionrubriker, underavdelningar, kategorier, underkategorier, riktlinjer, symboler, skiljetecken, modifierare, bilagor, index och exempel. Klassificeringarna och grupperingarna i manualerna är till för att göra det lättare för dig att hitta och tilldela rätt kod.
När det gäller kodning av medicinska procedurer är det viktigt att bekanta sig med hur kodningssystemen fungerar och hur deras klassificeringsscheman är uppbyggda. Du bör också ha grundläggande kunskaper i medicinsk terminologi, anatomi och fysiologi, vilket underlättar när du ska lokalisera var en kod finns placerad.
Säg till exempel att du vill hitta CPT-koden för en specifik kirurgisk procedur. I CPT omfattar kirurgikoderna nummerintervallet 10000–69999. Därefter söker du i kategorins underrubrik för att ta reda på vilken typ av procedur som utförts, vilken kroppsdel eller vilket organsystem ingreppet avsåg samt kompletterande uppgifter, som storleken på det snitt som gjordes.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online