Vad är embryokloning? Metod, forskning och etiska frågor

Vad är embryokloning?

Embryokloning är ett område inom stamcellsforskning som fokuserar på embryo och handlar om att framställa mänskliga stamceller för vetenskapliga studier. Forskning på embryonala stamceller kallas ibland även forskningskloning eller terapeutisk kloning. Kloning är en övergripande term som forskare använder för att beskriva olika metoder för att duplicera biologiska organismer, och området räknas till de mest etiskt omdiskuterade inom biomedicinsk forskning. Debatten kretsar främst kring de etiska konsekvenserna av att använda embryo och stamceller i vetenskapliga studier.

Tre typer av kloning

En gemensam nämnare för olika klonteknologier är att alla tekniker skapar genetiska tvillingar av levande organismer. Det finns tre grundläggande typer av kloning:

• DNA-kloning (även kallad molekylär kloning eller genkloning) innebär att DNA-fragment överförs från en organism till en annan, enligt U.S. Department of Energy Office of Science.
• Reproduktiv kloning används för att skapa ett djur med samma kärn-DNA som ett annat, tidigare existerande djur – det var denna teknik som användes för att skapa det klonade fåret Dolly.
• Terapeutisk kloning (även benämnd embryokloning) innebär framställning av mänskliga embryo för vetenskaplig forskning.

Dolly – det första klonade däggdjuret

Dolly var det första däggdjuret som någonsin klonades. Hon skapades med hjälp av reproduktiv kloning (inte embryokloning) vid Roslin Institute i Skottland år 1997. Detta banbrytande vetenskapliga genombrott väckte stor debatt såväl inom forskarsamhället som i samhället i stort. Dolly klonades från vuxet DNA och levde till sex års ålder. Mot slutet av sitt liv drabbades hon av lungcancer och artros. Utöver detta levde hon ett relativt normalt får-liv utan större fysiska problem, enligt U.S. Department of Energy Office of Science.

Så går embryokloning till

Embryokloning innebär att ägg samlas in från äggstockar och att det genetiska materialet tas bort från äggen. Därefter förs en hudcell in i det kärnlösa ägget, där den fungerar som äggets nya kärna. När kemikalien ionomycin tillsätts börjar ägget dela sig. Stamceller extraheras från ägget fem dagar efter delningen. Vid detta utvecklingsskede är ägget en blastocyst, och uttaget av stamceller förstör embryot. Slutmålet med embryokloning är inte att klona en människa, utan att skörda stamceller för medicinsk forskning.

Genombrott i forskningen

I november 2001 blev Advanced Cell Technologies det första företaget som klonade ett mänskligt embryo i syfte att bedriva embryokloningsforskning. Sedan dess har flera viktiga genombrott gjorts inom terapeutisk kloning. Bland annat producerades år 2003 terapeutiska nervceller som botade en Parkinsonliknande sjukdom hos möss. Dessutom meddelade Children's Hospital Boston år 2006 att man hade påbörjat experiment med somatisk cellkärnetransfer för att kunna studera sjukdomar som sicklecellsanemi och diabetes.

Möjliga fördelar

Stamceller utgör ett viktigt och relativt nytt område inom biomedicinsk forskning, eftersom de har förmåga att utvecklas till praktiskt taget alla typer av specialiserade celler. Forskare hoppas därför att de ska kunna användas för att behandla en rad olika sjukdomar och åkommor. Embryokloning kan i framtiden komma att användas för att producera friska celler som ersätter skadade celler, och för att skapa hela organ utifrån en enda stamcell. Mycket forskning återstår dock, men embryokloning har potential att bli en botemedel mot många degenerativa sjukdomar, inklusive cancer och Alzheimers sjukdom.

Etiska frågor

Eftersom uttaget av stamceller förstör embryot är embryokloning en starkt omdiskuterad metod. Motståndare anser att ett embryo har moralisk status och bör skyddas, medan förespråkare lyfter fram den stora medicinska potential som tekniken erbjuder. Lagstiftningen skiljer sig åt mellan länder, och i många länder är forskning på mänskliga embryo strikt reglerad eller helt förbjuden.