År 1998 tog den amerikanska rådgivande kommissionen för konsumentskydd och kvalitet inom hälso- och sjukvården fram en serie riktlinjer kända som "patient bill of rights" – patientens rättighetsstadga. Syftet är att uppmuntra patienter att återfå och bibehålla en hälsosam livsstil, stärka förtroendet för den vård man får samt ge patienter en möjlighet att anmäla missnöje med vården. Framför allt ger stadgan patienten rätt att aktivt delta i beslut om sin egen vård, inklusive rätten att tacka nej till behandling, samt rätt till vård av högsta möjliga kvalitet.
Patienter skyddas dessutom av ytterligare rättighetsdokument. I vissa fall kan en patient som fått undermålig vård till och med ha grund för att stämma vårdgivaren i domstol.
Den nationella patienträttighetsstadgan från 1998 omfattar åtta centrala områden. En kopia av rättigheterna ska vara uppsatt på varje vårdinrättning. Även om dessa rättigheter har antagits av vårdgivare och försäkringsbolag är de inte lagar i strikt mening – det är ditt eget ansvar att se till att dina rättigheter efterlevs. De åtta områdena gäller frihet att välja vårdgivare och försäkringsplaner, garanterad tillgång till akutvård, aktivt deltagande i beslut om behandling, medicinsk sekretess, skydd mot diskriminering samt information om hur man lämnar klagomål eller begär överprövning.
Patienträttighetsstadgan fokuserar främst på sjukhusvård och försäkringar, men det finns även stadgor som riktar sig mot specifika delar av vården – exempelvis för psykiatrisk vård och för hospicevård. Vissa försäkringsbolag listar dessutom vilka rättigheter deras försäkringstagare är berättigade till. Kontakta ditt försäkringsbolag och begär deras lista över försäkrades rättigheter; den ska även ange var och hur du registrerar ett klagomål.
The American Hospital Association antog redan 1973 en egen rättighetsstadga för patienter. Den nuvarande versionen betonar vårdkvaliteten, bland annat krav på att vårdpersonal bemöter patienter med respekt. Sjukhus kan göras ansvariga i civilrättslig domstol om en patient blir hånad eller kritiserad för sitt tillstånd. Patienters frågor om sitt medicinska tillstånd och sina behandlingsalternativ måste besvaras på ett tillfredsställande sätt. Du har rätt att veta namn och behörigheter hos alla som ingår i din vård – om du är inlagd på sjukhus ska du kunna skilja mellan läkare, läkarassistent och student. Varje del av din vård ska dokumenteras i journalen, som du alltid har rätt att ta del av.
Enligt patienträttighetsstadgan har du rätt att tacka nej till en viss behandling, med undantag för akuta situationer där patienten inte kan förstå vad som händer. Alla behandlingar ska förklaras tydligt, och beslutet ska fattas gemensamt av vårdteamet och patienten. Om en operation rekommenderas men du väljer att inte genomgå den, är vårdpersonalen skyldig att acceptera ditt beslut. De måste ha ditt skriftliga samtycke innan behandlingen utförs. Enda undantaget gäller patienter som förs till akutmottagningen, där personalen står inför beslut om liv och död som inte kan vänta – i det läget har de rätt att agera i patientens bästa intresse.
Många delstater har lagar som kräver att vårdinrättningar informerar patienter om bland annat framskrivna direktiv (advance directives), levandsintyg (living wills) och ombud för vården (health care proxies). Ett advance directive är ett formulär där du anger dina önskemål om vård i livets slutskede – vad du vill och inte vill ska göras. Ett levandsintyg är en form av framskrivet direktiv där du även utser ett vårdombud som fattar beslut åt dig om du själv inte längre kan göra det. Formulären finns tillgängliga online och hjälper dig att ta ställning till frågor du kanske annars aldrig hade tänkt på. Om du är svårt sjuk och valt att inte få livsuppehållande behandling, och detta anges i ditt direktiv, får ingen läkare gå emot ditt beslut – ignoreras ditt direktiv riskerar läkaren rättsliga åtgärder.
Du har även rättigheter när det gäller läkemedel och behandlingar under utveckling. Du har rätt att tacka nej till allt som bedöms vara experimentellt. Vidare har du rätt att begära och få ut alla journalhandlingar som rör din vårdtid, och dessa uppgifter ska hanteras med sträng sekretess. Dessutom ska du informeras om vilka behandlingar vårdinrättningen erbjuder samt få kontaktuppgifter till de myndigheter dit du kan vända dig för att lämna klagomål.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online